SOLMED nr 43 Columella Tolv böcker om lantbruk


Det vi inte producerar i fredstid kan inte produceras i kristid Mer information
Mer information

En tvåtusenårig lantbrukslära från romarriket

Översättning från latin av Sten Hedberg och 12 nutida artiklar

Lucius Junius Moderatus Columellas lärobok Tolv böcker om lantbruk torde vara den bok som mest påverkat det europeiska jordbrukets utveckling och det ända in på 1800-talet! Nu presenteras den för första gången på svenska. Columella skildrar växtodling, husdjursskötsel och livsmedelshantering på ett praktiskt sätt. Hans kunskaper tillämpas i många fall fortfarande. Inte minst är hans kunskaper om växter och deras användning imponerande. Columella (född 4 e. Kr. död ca 70 e. Kr.) hade lärt sig lantbruk av sin farbror som var godsägare i södra Spanien, men kom senare att bruka en lantegendom i mellersta Italien. Eftersom det saknades användbara handböcker om lantbruk sammanställde han en sådan. Det blev tolv böcker – egentligen kapitel – med anspråk på fullständighet. Columella berättar levande, detaljerat och praktiskt initierat om hur ett lantbruk ska skötas, samtidigt som han ger en inblick i det sociala livet på landsbygden.

Columellas jordbrukslära visar hur växtodling och husdjursskötsel bedrevs. Han behandlar utförligt även trädgårdsskötsel, biodling, vinodling och hanteringen av livsmedel. Därmed förstår vi också hur livsmedelsförsörjningen kunde fungera i Romarriket. Hans djupa och breda kunskaper gör boken läsvärd för alla som är intresserade av romarrikets historia, men inte minst för personer verksamma inom dagens lantbrukssektor.

För att underlätta förståelsen av Columellas text och för att sätta in den i sitt historiska sammanhang har boken tolv artiklar som är specialskrivna av ämnesexperter. Texten har även försetts med ett sak- och personregister, samt ett utförligt växtregister.

Välkommen att läsa Columellas bok – ja, nästan höra honom berätta – om lantbrukandets möjligheter och svårigheter för nästan 2000 år sedan!

SOLMED nr 43 som pdf.


Svenskt jordbruk 2030 – KSLAT nr 6-2019

Olika faktorer påverkar utvecklingen inom svenskt jordbruk kommande tioårsperiod. Denna rapport beskriver de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. Den ger en genomgång av läget i svenskt jordbruk och  vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Ett antal nyckelfaktorer är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.

Svenskt jordbruk 2030 – KSLAT nr 6-2019

Olika faktorer påverkar utvecklingen inom svenskt jordbruk kommande tioårsperiod. Denna rapport beskriver de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. Den ger en genomgång av läget i svenskt jordbruk och  vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Ett antal nyckelfaktorer är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.

Ekologiska ägg, tack – KSLAT nr 20-2004

Regelverket för ekologisk äggproduktion kräver alltmer av näringen i framtiden. Hur ska dessa krav mötas? Hur ska detta klaras av och vad tror vi att konsumenten ställer för krav på äggen i framtiden? Dessa och många andra frågor diskterades vid Ekologiskt Forums seminarium den 22 mars 2004

Ekologiska ägg, tack – KSLAT nr 20-2004

Regelverket för ekologisk äggproduktion kräver alltmer av näringen i framtiden. Hur ska dessa krav mötas? Hur ska detta klaras av och vad tror vi att konsumenten ställer för krav på äggen i framtiden? Dessa och många andra frågor diskterades vid Ekologiskt Forums seminarium den 22 mars 2004

Miraklet som skapat ett monster – KSLAT nr 5-2022

Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot människors och djurs hälsa. KSLAT nr 5-2022 är en del i det viktiga byggandet av kunskap om antibiotikaresistens och AMR.

Miraklet som skapat ett monster – KSLAT nr 5-2022

Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot människors och djurs hälsa. KSLAT nr 5-2022 är en del i det viktiga byggandet av kunskap om antibiotikaresistens och AMR.

Precisionsodling för miljö och ekonomi? – KSLAT nr 9-1999

Precisionsodling för miljö och ekonomi? – KSLAT nr 9-1999