SOLMED nr 62 Den svenska lantbrukslitteraturen från äldsta tid t o m år 1850


Det vi inte producerar i fredstid kan inte produceras i kristid Mer information
Mer information

Bibliografisk förteckning uppgjord av Per Magnus Hebbe

Faksimilutgåva med korrigeringar, kompletteringar och tillägg av Olof Kåhrström

Per Magnus Hebbe, överbibliotekarie vid Lantbrukshögskolan, åstadkom med Den svenska lantbrukslitteraturen något som blivit en klassiker inom svensk bibliografi med sitt informativa och tillförlitliga innehåll. Genom Lantbruksakademiens försorg publicerades denna bibliografi första gången åren 1939–45. Den har vid en internationell jämförelse framstått som ett unikt arbete genom sin ämnesuppställning och sin noggrannhet. Ytterst få böcker, småskrifter och tidningsartiklar inom de olika agrara ämnesområdena utgivna före 1851 har undgått Hebbes uppmärksamhet. Genom hans omfattande arbete ges en direkt inblick i äldre tiders tänkande och debatt kring lantbrukets frågor i Sverige, både i allmänhet och inom en rad skilda specialområden, exempelvis jordförbättring, växtodling, trädgårdsskötsel, husdjursskötsel, teknologi, skogsskötsel.

Skogs- och Lantbruksakademiens utgivning av denna faksimilupplaga gör nu åter verket tillgängligt för alla som intresserar sig för den svenska lantbrukshistorien, eftersom originalvolymerna idag är svåra att få tillgång till. Till denna nyutgåva finns några värdefulla tillskott i form av en förteckning med tillägg och rättelser, utarbetad av bibliotekarien och bokhistorikern Olof Kåhrström, som även är redaktör för bibliografin. Här finns även en uppdaterad version av Hebbes lista över bibliografiska källor för forskning kring de areella näringarnas historia i Sverige, samt en samlad innehållsförteckning till bibliografins tre delar. En intressant överblick, med internationella jämförelser av den svenska lantbrukslitteraturen i äldre tid, finns dessutom i den inledande artikeln ”Lantbrukslitteraturen under 1700-talet som indikator på djupgående mentalitetsförändringar i samhället” av Janken Myrdal, professor i agrarhistoria vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Denna nyutgåva är ett redskap som kommer att bli till stor nytta vid fördjupade studier och forskning på olika nivåer och inom en mängd områden av agrarhistoria. Den kan även vara till hjälp för lärdomshistoriker, bok- och litteraturhistoriker, lokalhistoriker, etnobiologer och många andra, som söker material rörande den svenska landsbygdens äldre historia.

SOLMED nr 62 som pdf.


Månadens karta 26

Juni 2025: Mjältbrand

Månadens karta 26

Juni 2025: Mjältbrand

4D4F, EU-projekt som lyfter mjölkproduktionens digitalisering – KSLA Nytt & noterat nr 2-2019

Om projektet 4D4F – Datadrivet beslutsstöd för mjölkproducenter (Data Driven Dairy Decisions for Farmers).

4D4F, EU-projekt som lyfter mjölkproduktionens digitalisering – KSLA Nytt & noterat nr 2-2019

Om projektet 4D4F – Datadrivet beslutsstöd för mjölkproducenter (Data Driven Dairy Decisions for Farmers).

Skogens roll i försörjningsberedskapen – Aktuellt från KSLA nr 4-2024

Rapport från ett rundabordssamtal den 20 maj 2024.

Skogens roll i försörjningsberedskapen – Aktuellt från KSLA nr 4-2024

Rapport från ett rundabordssamtal den 20 maj 2024.

Dialog om social hållbarhet i livsmedelssystemet blev bidrag till regeringens färdväg – KSLA Nytt & Noterat nr 3-2021

Rapport från ett webbinarium den 20 april 2021 arrangerat av KSLA:s Kommitté för Hållbar matproduktion och -konsumtion i samarbete med SLU Future Food.

Dialog om social hållbarhet i livsmedelssystemet blev bidrag till regeringens färdväg – KSLA Nytt & Noterat nr 3-2021

Rapport från ett webbinarium den 20 april 2021 arrangerat av KSLA:s Kommitté för Hållbar matproduktion och -konsumtion i samarbete med SLU Future Food.