Det vill säga alla verk om fiskarna. I översättning från latinet av Hans Aili och under redaktion av Jakob Christensson samt med bidrag av Sven Kullander och Clas-Ove Strandberg.
Föreliggande översättning av Petrus Artedis Ichthyologia, tryckt 1738 i fem separata delar i Leiden, följer originalet så nära det varit möjligt. Originalet ar fyllt av inkonsekvenser och lakuner och inte sällan svårläst p.g.a. typografin. Titelsidor, förord, dedikationer m.m. intar vidare ofta olika placeringar i skilda exemplar. Här har vi placerat dem i samma ordning som föreligger i faksimiltrycket från 1962.
Texten återges i sin helhet, några uteslutningar har inte gjorts; även originaltryckets register finns på vederbörlig plats. Beträffande själva översättningen kvarstår på originalets latin (liksom grekiska, italienska, tyska…) de många synonymerna – d.v.s. tidigare författares fisknamn.
Oöversatta är även de boktitlar som anförs i originalet. Däremot har originalets latiniserade författarnamn och andra personnamn givits sin svenska (engelska, tyska …) form. Ortnamn återges på samma vis.
Obetydliga och uppenbara tryckfel i originalet har rättats, i allmänhet utan närmare anmärkning. Mer betydelsebärande rättelser är – liksom förklarande tillägg – satta inom klammer [ ]. Klammer utnyttjas också för de förklarande tillägg for vilka det befunnits onödigt otympligt att använda fotnoter.
Artedis sidhänvisningar till andra författares verk har inte rättats. Att i varje enskilt fall hitta rätt till vilken utgåva av ett visst verk som han använt ar ogörligt. Dock har hans uppgifter vid stickprov visat sig mycket noggranna.
Boken har utgivits med ekonomiskt stöd av: Kungl. Vetenskapsakademien, Naturhistoriska Riksmuseet, Riksbankens Jubileumsfond, Stiftelsen A.W. Bergstens donation, Stiftelsen C.F. von Horns fond, Stiftelsen Gustaf VI Adolfs fond for svensk kultur.
Detta nummer av KSLA:s tidskrift ger en sammanfattning av tre års arbete i KSLA:s skogsskadekommitté.
Både handel och livsmedelstillverkare gör sig till uttolkare för konsumenternas behov, men görs det över konsumentens huvud? Riskerar utvecklingen att leda till minskad mångfald av producenter och därmed i förlängningen minskade valmöjligheter för konsumenten?
Indirekta CO2-effekter av ändrad markanvändning, Ägarintresse/allmänintresse – ett evigt spänningsfält, Svenskt djurskydd är inte bäst i klassen, Sverige världsbäst på skogsenergi…
…