Rapport från Bertebospris-seminariet på SLU Alnarp 26 oktober 2022.
Vi tänker nästan aldrig på det.
Men kan man tänka sig något viktigare än växter? Det skulle möjligen vara solen. Men växterna är själva bryggan mellan oss och solen. Och solen kan vi inte göra mycket åt. Så det får bli växterna. Jordens laddstolpar om man så vill. Vi och allt annat levande har (än så länge?) inga andra vägar att tanka egen energi och fylla på livsmedelsförråden än via de gröna växternas fotosyntes.
Med det sagt är det svårt att tänka sig någon mer betydelsefull händelse i människans hela historia än när vi lärde oss att medvetet hantera – eller manipulera om man så vill – växtligheten. Hon som stod för saken levde för mer än 10 000 år sedan någonstans i Mellanösterns ”Bördiga halvmåne”.
Det är också svårt att tänka sig ett pris som ligger mer rätt och bättre i tiden än Bertebospriset 2022. När årets pristagare Rodomiro Ortiz, professor i växtförädling från SLU, håller sin pris- och tackföreläsning är börjar han med ”Den bördiga halvmånen” och den mänskliga civilisationen.
Att förädla är att välja. Men hur väljer man rätt när önskade egenskaper styrs av många gener i samspel med andra gener och resultaten varierar med varierande miljö?
José Crossa, ledande forskare från CIMMYT som i en artikel tillsammans Ortiz redan för 15 år sedan skrev om de första stegen för utveckling av genomisk selektion, visade hur alla kan användas av växtförädlingen för att hantera genetikens lika komplexa och mångtydiga värld och hjälpa oss till en jord som räcker åt alla när vi kanske är fler än 9 miljarder, om inte ens 30 år.
Seminariet kan ses här.
V. J. Brondegaard i Der Staudengarten, nr 11, 1983, s 53–57.
Rapport från ett rundabordssamtal den 8 december 2022.
Vagn J Brøndegaard i Wasser und Boden, nr 12, 1965, s 409–410.
Kulturhistorisk skizz.