Varför behöver frågan om evidens för brukande av skog belysas? Svaret hittar du i Evidenskommitténs rapport ”Evidens för brukande av skog. Om vikten av vetenskap och beprövad erfarenhet”, som nu är klar.
Motsättningar i frågor om skog och skogsbruk kan ha många olika orsaker. En vanligt förekommande företeelse är så kallad bekräftelsebias (confirmation bias) – att man söker den kunskap som bekräftar en på förhand given uppfattning. En annan orsak har att göra med systemgränser – att man väljer att avgränsa en frågeställning på ett sätt som gynnar den egna tesen om vad svaret på frågan är.
I den här studien har Evidenskommittén fördjupat sig i dessa och andra aspekter på meningsmotsättningar i skogliga frågor. Vi har funnit stöd för att ovannämnda faktorer spelar in i framför allt två fallstudier som vi har analyserat lite mera djupgående. Dessa handlar om miljömålet Levande skogar, respektive frågan om kolbalanser i skogslandskapet. I det första fallet har vi funnit diskrepanser i synnerhet när det gäller olika uttolkares slutsatser, medan det i det senare fallet framför allt tycks vara olika systemgränser som ställer till problem.
Kommittén föreslår att KSLA verkar för att en strukturerad modell för evidensbaserat beslutsfattande implementeras så brett som möjligt. Modellen är inspirerad av den medicinska världen, där man sedan länge grundar vårdbeslut på vetenskap och beprövad erfarenhet, det vill säga evidens.
”Vi håller på att såga av den gren vi sitter på”, Nätverk för skoglig omvärldsanalys och resursutveckling, Skogen svår nöt i kommande klimatavtal, Intensivodling ger betydligt mer skog– men det tar tid, Rennäringens framtid står på spel – varför är det så tyst?
…
Rapport från en workshop den 19 nov 2013. Vi blickade ca 30 år framåt i tiden och ställde oss två frågor: vilka är skogsbrukets framtida kompetensbehov? Och hur ser framtidens skogsakademiker ut?