Slutrapport: Robust livsmedelsberedskap från KSLA

I och med de alltmer frekventa kriserna som drabbat samhället i stort, men även specifikt de areella näringarna ansåg Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) det vara aktuellt att bli aktiv i frågan om försörjningsberedskap, med den gedigna kunskap och erfarenhet om de areella näringarna som akademien besitter genom dess ledamöter.


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Därför startade akademien 2023 ett försörjningsberedskapsprogram med fyra olika arbetsgrupper. Arbetsgruppen Livsmedelsvärdekedjan har arbetat med frågan om försörjningsberedskap utifrån målet att föreslagna åtgärder ska öka livsmedelsproduktionen och samtidigt ha med hållbarhet, lönsamhet och robusthet från ett marknadsorienterat perspektiv. Ett fokusområde har varit värdekedjorna kring nötkreatur, det vill säga mjölk och kött, för att bredda beredskapsperspektivet till att fokusera på mer än växtodling. En ledstjärna har varit att vara lösningsorienterad och att gruppen ska möjliggöra implementering av beredskapsåtgärder för att få konkret effekt på livsmedelsberedskapen.

Gruppen presenterar sina förslag till åtgärder i den här slutrapporten.

 

Startsidesbild: Congerdesign/Pixabay


Farsoter i Sverige – KSLAT nr 2-2019

Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?

Farsoter i Sverige – KSLAT nr 2-2019

Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?

SOLMED nr 17 Lövtäkt och stubbskottsbruk Del 1

Människans förändring av landskapet – boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog

SOLMED nr 17 Lövtäkt och stubbskottsbruk Del 1

Människans förändring av landskapet – boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog

Växtskyddsmedlens miljöpåverkan – idag och i morgon – KSLAT nr 1-2010

År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.

Växtskyddsmedlens miljöpåverkan – idag och i morgon – KSLAT nr 1-2010

År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.

Äganderätt under avveckling – KSLAT nr 5-2005

Äganderätten är väl något som man alltid hållit på, från det att man försvarade sin stenyxa. Men nu gäller det mark och areella näringar och då har tydligen inte äganderätten alltid varit så självklar.

Äganderätt under avveckling – KSLAT nr 5-2005

Äganderätten är väl något som man alltid hållit på, från det att man försvarade sin stenyxa. Men nu gäller det mark och areella näringar och då har tydligen inte äganderätten alltid varit så självklar.