År 1780 höll Bengt Bergius ett märkligt tal som preses i Vetenskapsakademien. Tal om läckerheter har därefter haft ett särskilt anseende som ett kraftprov i lärdomshistoriska och gastronomiska kretsar. Det behandlar vad människor sedan antikens dagar till hans egen tid runt om i världen ätit och drogat sig med. Med stor sakkunskap beskrivs hur födoämnen av alla slag odlas, samlas in, förvaras och bereds.
I Tal om läckerheter får läsaren inblick i både svältkost, där allt togs till vara, och den lyxigaste och mest kräsna gourmetmat för överklassen. I boken beskrivs även hur man anrättat olika vilda djur, där vissa arter sedan utrotats.
För första gången återutgivs här verket i sin helhet. Det har även försetts med ett rikhaltigt bildmaterial med illustrationer från denna tid. För att underlätta för läsaren och öka förståelsen har boken kompletterats med fylliga sakregister och förklaringar.
Redaktör: Jakob Christensson
SOLMED 65 som pdf.
Beställ här nedanför för priset 500:- exkl frakt.
Obs! Vanligtvis är boken billigare att beställa hos Adlibris eller hos Bokus.
Till recension i Svenska Dagbladet.
Recension av David Dunér i årsskriften Sjuttonhundratal, Nordic Yearbook for Eighteenth-Century Studies
Recension i Biblis nr 72 2015/2016
Boktips i Biologen nr 3-2015
Till Sveriges Radio: essä av Karsten Thurfjell och inslag i P1 Kultur.
Fakta och värderingar. Vad styr politiken för de gröna näringarna? • Skoglig kompetensförsörjning • Markanvändningen, maten, klimatet och miljön • Framtidens teknik • Småorten och landsbygdens utveckling • Skogen brinner! Igen! • Och mer!
Denna bok ingår i ett bokverk om två volymer som behandlar den gröna näringens utveckling, medaljer, belöningar under drygt 200 år.
Den 11–13 november 2016 hölls den andra upplagan av KSLA:s casetävling UNIK Utmaning. 16 deltagare fick i uppdrag att utveckla ett attraktivt koncept för den mat som odlas, produceras och konsumeras i Norden. Här är de fem lagens olika lösningsförslag.
För att kunna föra meningsfulla samtal om skogens nyttjande och hållbara förvaltning är det viktigt att deltagande parter lägger samma betydelse i olika begrepp. Definitioner ändrar innebörder i tid och rum, vilket understryker betydelsen av att regelbundet hitta ett gemensamt språk. Denna skrift är ett första steg att strukturera dialogen om skogens framtida förvaltning.
