Yttrande om Grönbok – Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet

Allmänna synpunkter

Det är värdefullt att kommissionen tagit initiativ till en fördjupad debatt om det europeiska forskningsområdet. Initiativet är nära knutet till den globala utvecklingen.

KSLA finner dock att det underlag som presenteras i Grönboken inte är tillräckligt för att i nuvarande form kunna ligga till grund för beslut om de långsiktiga inriktningar som föreslås. Därtill vill KSLA peka på några lämpliga åtgärder både inom unionen och nationellt för att utveckla underlaget i Grönboken och gå vidare med en utvecklingsstrategi.

/…/

Förslag till åtgärder

Kommissionen bör stimulera till en process för att i ett sammanhang diskutera och formulera tydliga och realistiska mål för forskning, innovation/kommersialisering, utbildning inom unionen. Detta kan lämpligen ske som en del av den fortsatta behandlingen av Grönboken, varvid Grönbokens nuvarande förslag till strategi kan diskuteras mot bakgrund av dessa mål.

Kommissionen bör inrikta sin framtida forskningspolitik på systemet forskning, innovation/kommersialisering, utbildning, inte enbart forskning som är fallet i Grönboken.

De utvärderingar som hittills gjorts av den gemensamma forskningspolitiken har i flertalet fall avsett administrativa och organisatoriska frågor enbart. Det är angeläget att kommande utvärderingar dessutom inriktas mot nyttan (vetenskapligt, samhällsekonomiskt, miljömässigt, socialt etc.) av genomförda åtgärder. Detta är särskilt viktigt i ett läge, som i fallet med Grönboken, då det föreslås nya åtgärder som avses verka i samma riktning som ett antal nyligen beslutade och nyss igångsatta åtgärder.

Koordination och fokusering bör enligt KSLA:s uppfattning göras inom områden där sådana åtgärder kan beräknas tillföra något till EU:s status som framstående region inom forskning och utveckling. Det kan t.ex. gälla områden där EU redan är framstående i en internationell jämförelse, men måste konsolidera sig, eller där man kan bedöma att EU inom en snar framtid kan inta en sådan position. Analys och förslag om detta måste också utarbetas som en del av den fortsatta processen kring Grönboken.

På den nationella nivån bör Grönboken föranleda diskussion och ställningstagande till hur stora resurser Sverige bör avsätta för EU-systemet, samt hur Sverige bör understödja sin egen FoU-kapacitet för att kunna vara aktiv, framgångsrik och efterfrågad inom unionen och globalt.

Sverige tillhör uppenbarligen de länder inom unionen som inte har tillräckligt ändamålsenliga innovationssystem och modeller för koppling mellan forskning och innovation/kommersialisering. I samband med att en ny forskningspolitisk proposition skall läggas fram under 2008 kan det vara lämpligt med förslag till åtgärder härvidlag.

Den regionala dimensionen är inte behandlad i Grönboken, mer än att man utan analys och förslag för fram att EU skall värna om Europas mångfald.

De areella resurserna, mark, skog, vatten är centrala för framtiden. Ur dem skall inte bara de traditionella produkterna framställas, utan även en lång rad nya produkter och tjänster som är nödvändiga för att utveckla samhället i en hållbar riktning (förnyelsebar råvara, rekreativa och estetiska värden, understöd av ekosystemtjänster etc.). Man kan enligt många bedömare i en snar framtid befara en skarp konkurrens om dessa resurser för olika ändamål.

Vetenskapliga discipliner med inriktning på dessa resurser måste av klimatologiska, geologiska, genetiska och en lång rad andra skäl arbeta med tillämpningar inom biofysiskt likartade områden. Norra Europa är ett sådant område. KSLA anser att det är hög tid att det politiska systemet stöder och utvecklar de initiativ till samverkan och samarbete som forskningsvärlden i Skandinavien och Baltikum själv tagit. Kanske skall ett sådant initiativ utökas till hela norra Europa (förutom Skandinavien och Baltikum även norra Tyskland, Nederländerna, Storbritannien) och även tredje land (exempelvis Kanada, Ryssland). Ett sådant väl förberett och koordinerat förslag till regional forsknings- och innovationspolitik inom de areella resurserna skulle vara mycket framsynt med tanke på de förändrade betingelser för biologisk produktion som IPCC-panelen har redovisat, där just dessa geografiska områden beräknas få en betydligt mera central roll för världens försörjning med biologisk råvara än vad som hittills har varit fallet.