Arbetsgruppen har arbetat utifrån dagens polariserade skogsdebatt, som inte bara grundar sig på skogsbrukets faktiska konsekvenser för biologisk mångfald och klimat utan också på allmänhetens negativa upplevelser av dagens skogsbruksmetoder. Framför allt tycker man inte om hyggen. Gruppens arbete har resulterat i drygt trettio idéer som skulle kunna minska spänningarna i samtalet kring den brukade skogen.
• Vi tror att skogsägarna kan göra mycket ”i det lilla” för att skapa trivsammare och vackrare skogar än i dag och att det skulle bidra till en mindre polariserad debatt. Detta redovisas mer i detalj i den bifogade analysen kallad 39 idéer som (kanske) kan minska spänningarna kring den brukade skogen. • Där finns också idéer för hur man kan få en ökad förståelse för skogens och skogsbrukandets villkor, framför allt för dimensionen tid. • På kort sikt tror vi dock att frågan om alternativa skogsbruksmetoder, främst hyggesfritt skogsbruk, kommer att dominera debatten. • Men på lite längre sikt, när vi fått en allmänt accepterad bild av var hyggesfritt fungerar och fyller rimliga krav på ekologisk och ekonomisk hållbarhet, tror vi att de sociala aspekterna på skogsbruk kommer att bli viktiga. Nyckelord är estetik och rekreation. Det är frågor som ett proaktivt skogsbruk bör inkorporera i sin verksamhet redan i dag. • Sammanfattningsvis är vår förhoppning att detta arbete ska få dem som bedriver skogsbruk att tänka mer i termer av känslor och skönhet – och dem som är kritiska till dagens skogsbruk att tänka mer i dimensionen tid. Detta kan göra stor positiv skillnad – i skogen såväl som i skogsdebatten.
Arbetsgruppen har bestått av KSLA-ledamöterna: Bengt Ek, tidigare generalsekreterare Föreningen Skogen; Henrik Ekman, journalist och författare; Pelle Gemmel, professor emeritus i skogsskötsel; Lars-Erik Liljelund, f d generaldirektör Naturvårdsverket (d. 29 oktober 2025); Caroline Rothpfeffer, kommunikations- och hållbarhetchef, Skogforsk; Monika Stridsman, f d generaldirektör Skogsstyrelsen; Peter Sylwan, agronom, journalist och framtidsforskare samt akademijägmästare Birgitta Naumburg. Sammankallande har varit Carl Henrik Palmér, jägmästare och frilansjournalist.
Sveriges första samlade jakthandbok. Boken ger en välformulerad bild av den samtida kunskapen om jakt och villebråd och författarens tidiga och framsynta tankar rörande viltvård och naturvård.
Denna rapport från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens konferens Certifierad kvalitet från jord till bord belyser vad livsmedelscertifiering innebär ur ett konsumentperspektiv men också vad det innebär för de andra leden i livsmedelskedjan.
Projektet Bioteknik i växtodlingen har med dialogen som metod skapat samförstånd mellan personer med vitt skilda erfarenheter och utgångspunkter: modern växtförädling är ett viktigt verktyg för att uppnå ett hållbart jordbruk! Projektet dokumenteras i detta nummer av KSLAT.
