Arbetsgruppen har arbetat utifrån dagens polariserade skogsdebatt, som inte bara grundar sig på skogsbrukets faktiska konsekvenser för biologisk mångfald och klimat utan också på allmänhetens negativa upplevelser av dagens skogsbruksmetoder. Framför allt tycker man inte om hyggen. Gruppens arbete har resulterat i drygt trettio idéer som skulle kunna minska spänningarna i samtalet kring den brukade skogen.
• Vi tror att skogsägarna kan göra mycket ”i det lilla” för att skapa trivsammare och vackrare skogar än i dag och att det skulle bidra till en mindre polariserad debatt. Detta redovisas mer i detalj i den bifogade analysen kallad 39 idéer som (kanske) kan minska spänningarna kring den brukade skogen. • Där finns också idéer för hur man kan få en ökad förståelse för skogens och skogsbrukandets villkor, framför allt för dimensionen tid. • På kort sikt tror vi dock att frågan om alternativa skogsbruksmetoder, främst hyggesfritt skogsbruk, kommer att dominera debatten. • Men på lite längre sikt, när vi fått en allmänt accepterad bild av var hyggesfritt fungerar och fyller rimliga krav på ekologisk och ekonomisk hållbarhet, tror vi att de sociala aspekterna på skogsbruk kommer att bli viktiga. Nyckelord är estetik och rekreation. Det är frågor som ett proaktivt skogsbruk bör inkorporera i sin verksamhet redan i dag. • Sammanfattningsvis är vår förhoppning att detta arbete ska få dem som bedriver skogsbruk att tänka mer i termer av känslor och skönhet – och dem som är kritiska till dagens skogsbruk att tänka mer i dimensionen tid. Detta kan göra stor positiv skillnad – i skogen såväl som i skogsdebatten.
Arbetsgruppen har bestått av KSLA-ledamöterna: Bengt Ek, tidigare generalsekreterare Föreningen Skogen; Henrik Ekman, journalist och författare; Pelle Gemmel, professor emeritus i skogsskötsel; Lars-Erik Liljelund, f d generaldirektör Naturvårdsverket (d. 29 oktober 2025); Caroline Rothpfeffer, kommunikations- och hållbarhetchef, Skogforsk; Monika Stridsman, f d generaldirektör Skogsstyrelsen; Peter Sylwan, agronom, journalist och framtidsforskare samt akademijägmästare Birgitta Naumburg. Sammankallande har varit Carl Henrik Palmér, jägmästare och frilansjournalist.
Denna bok ingår i ett bokverk om två volymer som behandlar den gröna näringens utveckling, medaljer, belöningar under drygt 200 år. Denna volym handlar om historia och utveckling.
2018 års första nummer: En grönare stad är en skönare stad. Certifiering som drivkraft för hållbarhet. Äganderätt. Älgförvaltning. Glöm inte jordbruket i Afrika. Cirkulär bioekonomi. Och mer!
KSLA har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på regeringens forskningspolitik (U2019/02263/UH). De redovisas i denna skrift.
I Plants for the Future presenterar EU-kommissionen och den europeiska bioteknikindustrin visionerna för den gröna sektorn fram till 2025. Vad innebär programmet för det svenska samhället – politiskt, vetenskapligt och industriellt – var frågan för seminariet Plants for the Future, a joint European Task Force på KSLA den 12 oktober 2005.
