Arbetsgruppen har arbetat utifrån dagens polariserade skogsdebatt, som inte bara grundar sig på skogsbrukets faktiska konsekvenser för biologisk mångfald och klimat utan också på allmänhetens negativa upplevelser av dagens skogsbruksmetoder. Framför allt tycker man inte om hyggen. Gruppens arbete har resulterat i drygt trettio idéer som skulle kunna minska spänningarna i samtalet kring den brukade skogen.
• Vi tror att skogsägarna kan göra mycket ”i det lilla” för att skapa trivsammare och vackrare skogar än i dag och att det skulle bidra till en mindre polariserad debatt. Detta redovisas mer i detalj i den bifogade analysen kallad 39 idéer som (kanske) kan minska spänningarna kring den brukade skogen. • Där finns också idéer för hur man kan få en ökad förståelse för skogens och skogsbrukandets villkor, framför allt för dimensionen tid. • På kort sikt tror vi dock att frågan om alternativa skogsbruksmetoder, främst hyggesfritt skogsbruk, kommer att dominera debatten. • Men på lite längre sikt, när vi fått en allmänt accepterad bild av var hyggesfritt fungerar och fyller rimliga krav på ekologisk och ekonomisk hållbarhet, tror vi att de sociala aspekterna på skogsbruk kommer att bli viktiga. Nyckelord är estetik och rekreation. Det är frågor som ett proaktivt skogsbruk bör inkorporera i sin verksamhet redan i dag. • Sammanfattningsvis är vår förhoppning att detta arbete ska få dem som bedriver skogsbruk att tänka mer i termer av känslor och skönhet – och dem som är kritiska till dagens skogsbruk att tänka mer i dimensionen tid. Detta kan göra stor positiv skillnad – i skogen såväl som i skogsdebatten.
Arbetsgruppen har bestått av KSLA-ledamöterna: Bengt Ek, tidigare generalsekreterare Föreningen Skogen; Henrik Ekman, journalist och författare; Pelle Gemmel, professor emeritus i skogsskötsel; Lars-Erik Liljelund, f d generaldirektör Naturvårdsverket (d. 29 oktober 2025); Caroline Rothpfeffer, kommunikations- och hållbarhetchef, Skogforsk; Monika Stridsman, f d generaldirektör Skogsstyrelsen; Peter Sylwan, agronom, journalist och framtidsforskare samt akademijägmästare Birgitta Naumburg. Sammankallande har varit Carl Henrik Palmér, jägmästare och frilansjournalist.
Detta är en rapport från Landskapsforum hos KSLA 7–8 april 2016, där temat var Samarbetsnätverk i landskapet – möjligheter och utmaningar.
Redovisning av ett projekt inom Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning med syftet att utifrån aktuell forskning samt tillgänglig kunskap och erfarenhet göra synteser och se vad som kan tillämpas i praktiken inom kvävehushållning i praktiskt jordbruk
År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.
Akademien har ägnat slamfrågorna särskild uppmärksamhet genom sin slamgrupp, som har arrangerat en serie möten där vi tagit del av omfattande kunskaper om såväl den praktiska tillämpningen som regelverket gällande slamspridning, pågående teknikutveckling inom området, erfarenheter från andra länder och forskningen om såväl slammets nyttiga ingredienser som dess farliga. I denna skrift redovisas slamgruppens erfarenheter.
