Arbetsgruppen har arbetat utifrån dagens polariserade skogsdebatt, som inte bara grundar sig på skogsbrukets faktiska konsekvenser för biologisk mångfald och klimat utan också på allmänhetens negativa upplevelser av dagens skogsbruksmetoder. Framför allt tycker man inte om hyggen. Gruppens arbete har resulterat i drygt trettio idéer som skulle kunna minska spänningarna i samtalet kring den brukade skogen.
• Vi tror att skogsägarna kan göra mycket ”i det lilla” för att skapa trivsammare och vackrare skogar än i dag och att det skulle bidra till en mindre polariserad debatt. Detta redovisas mer i detalj i den bifogade analysen kallad 39 idéer som (kanske) kan minska spänningarna kring den brukade skogen. • Där finns också idéer för hur man kan få en ökad förståelse för skogens och skogsbrukandets villkor, framför allt för dimensionen tid. • På kort sikt tror vi dock att frågan om alternativa skogsbruksmetoder, främst hyggesfritt skogsbruk, kommer att dominera debatten. • Men på lite längre sikt, när vi fått en allmänt accepterad bild av var hyggesfritt fungerar och fyller rimliga krav på ekologisk och ekonomisk hållbarhet, tror vi att de sociala aspekterna på skogsbruk kommer att bli viktiga. Nyckelord är estetik och rekreation. Det är frågor som ett proaktivt skogsbruk bör inkorporera i sin verksamhet redan i dag. • Sammanfattningsvis är vår förhoppning att detta arbete ska få dem som bedriver skogsbruk att tänka mer i termer av känslor och skönhet – och dem som är kritiska till dagens skogsbruk att tänka mer i dimensionen tid. Detta kan göra stor positiv skillnad – i skogen såväl som i skogsdebatten.
Arbetsgruppen har bestått av KSLA-ledamöterna: Bengt Ek, tidigare generalsekreterare Föreningen Skogen; Henrik Ekman, journalist och författare; Pelle Gemmel, professor emeritus i skogsskötsel; Lars-Erik Liljelund, f d generaldirektör Naturvårdsverket (d. 29 oktober 2025); Caroline Rothpfeffer, kommunikations- och hållbarhetchef, Skogforsk; Monika Stridsman, f d generaldirektör Skogsstyrelsen; Peter Sylwan, agronom, journalist och framtidsforskare samt akademijägmästare Birgitta Naumburg. Sammankallande har varit Carl Henrik Palmér, jägmästare och frilansjournalist.
In the late 1980s there were at any one year well over 75 Swedish forestry experts working in Africa. Today, there are only around ten Swedish forestry experts working in Africa and the considerable experience and network of contacts that were build up during the period 1975–1990 are rapidly being lost. It is hoped that this report may contribute to a reawakened interest in again permitting Swedish know-how and comparative advantages in building capacity and institutions contribute to a real economic development oriented Sustainable Forest Management push in Africa.
Synen på arbetet mot övergödning förändras av en ny rapport av en grupp internationella havsforskare om situationen i haven runt Sverige. En av källorna till övergödning är lantbruket och för att belysa och diskutera konsekvenser för lantbrukets miljöarbete inbjöd KSLAs jordbruksavdelning till överläggningar och diskussion.
I april 2009 gjorde KSLA:s skogsskötselkommitté en tredagars studieresa till Danmark och Norra Tyskland för att diskutera de metoder och skogsbruksmodeller med kontinuerlig skogstäckning man har infört där.
Vad är skogshistoria, hur har den skrivits och varför?
