Politiken och sakfrågan avgör odlarens vardag. En helhetsbedömning av vilka konsekvenser ett förbud mot glyfosat innebär för svenskt jordbruk behövs. En rapport från akademisammankomsten torsdag 14 mars 2019.
En rapport från akademisammankomsten torsdag 14 mars 2019
Glyfosat introducerades i svensk växtodling 1975 och har sedan dess varit ett värdefullt insatsmedel för kemisk ogräskontroll. Samtidigt klämtar varningsklockorna – ett flertal ogräs har utvecklat resistens mot detta viktiga växtskyddsmedel och glyfosat förekommer också i våra vattendrag.
Användning av växtskyddsmedel med glyfosat förutsätter att den aktiva substansen är godkänd inom EU. Ett EU-beslut från hösten 2017 tillåter oss att använda produkter med glyfosat fram till den 15 december 2022. Fram till dess måste svenskt jordbruk noggrant följa utvecklingen och analysera konsekvensen av olika scenarier.
Förhoppningar om ett fortsatt godkännande byggt på vetenskapligt underlag blandades med farhågor om att politiskt kappvändande stoppar glyfosat inom EU. Samsyn rådde om behovet av en helhetsbedömning av vilka konsekvenser ett förbud innebär för svenskt jordbruk.
Författare: Jens Blomquist.
Tens of thousands of Swedish lakes have fish with unacceptably high levels of mercury. Recent research from Sweden, Canada and Finland indicate a connection between forestry operations and the input of mercury and/or the much more toxic methylmercury species to aquatic ecosystems.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) uppgift är att till samhällets gagn främja och utveckla den gröna sektorn. Detta är en sammanställning av KSLA:s verksamhetsberättelse från 2003.
In this report focus is put on how some European countries implement the WFD and how the EU will treat the differences. Special emphasis is put on the characterisation process and to what extent this includes public participation.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2018.
