EU-domstolen har tolkat EU:s regelverk för GMO-växter som att även genediterade växter ska omfattas av det. Det betyder att om gensaxen CRISPR/Cas9 används för att ta fram sorter med nya egenskaper så måste dessa gå igenom samma process som GMO-sorter för att få odlas inom EU – vilket inte är fallet om förädlaren har använt sig av en traditionell mutationsteknik. Konsekvenserna av denna tolkning diskuterades vid ett seminarium den 15 maj 2019.
Några nedslag i diskussionen:
Det inte är möjligt att gå tillbaka till EU-domstolen för ytterligare förtydliganden, menade deltagarna. I stället måste Kommissionen och EU-parlamentet övertygas om nödvändigheten av att ta upp problemen för åtgärd. Vi måste få harmoniserade regelverk – nationella avvikelser innebär problem. Man bör fokusera på spårbarheten och egenskaper av konsument- och samhällsintresse. De störningar i handeln som riskerar bli en konsekvens av EU-domstolens tolkning måste undvikas. Att avvakta utvecklingen innan åtgärder vidtas är därför ingen framkomlig väg. Det gör också att det inte är ett nytt direktiv som bör eftersträvas utan endast smärre förändringar.
Inspelning från seminariet finns här: https://www.ksla.se/aktivitet/will-new-plant-breeding-techniques-have-a-future-in-the-eu/
Rapport från seminariet ”Forests for Agenda 2030 in Ethiopia, Chile and Sweden” 15 januari 2020.
Vagn J Brøndegaard i Wasser und Boden, nr 12, 1965, s 409–410.
Sverige har historiskt ofta beskrivits som en ”motvillig europé” och ”ståndaktig nationalstat”.
Rapport från workshopen ”Framtidens teknik i jord och skog” den 3 december 2018.
