Det finns många skillnader mellan jordbruket i Sverige och jordbruket i Syrien men också en del likheter. Agronom Maha Razouk kom till Sverige från Syrien för två år sedan och har i höst praktiserat på KSLA som en del av sitt mål att kunna börja arbeta som agronom i Sverige.
Maha Razouk är utbildad agronom inom trädgårds- och lantbruksvetenskap vid Aleppo-universitetet och har arbetat som trädgårdsagronom inom statlig och privat sektor i drygt tio år i Syrien. På grund av kriget kom hon med sin familj till Sverige för två år sedan.
I Syrien arbetade Maha som rådgivare till lantbrukare under mer än tio år. Maha går idag en rekryteringsutbildning som ges av SLU och Academicum AB på uppdrag av Arbetsförmedlingen. En månad av utbildningspraktiken gjorde Maha på KSLA. Målet är att fortsätta arbeta inom området, gärna med inriktning mot hållbarhetsfrågor.
En stor skillnad mellan Sverige och Syrien, som Maha noterat, förutom språket, är det informella tilltalet, att vi duar varann, och att vi diskuterar mycket i Sverige, såväl inom utbildningen som i arbetssituationen.
Linda Cederlund, akademihortonom, och Per Eriksson, akademibibliotekarie, samtalar med Maha om likheter och skillnader i jordbruket i Sverige och Syrien.
Länk till podden (2020-12-22)
Maha genomförde en del av sin praktik på Sida och fick där i uppdrag att sammanställa en studie om kvinnors ansvar för livsmedelsförsörjning i Syriens konfliktsituation. Länk till rapporten.
Jordbruket i Syrien har traditionellt sett utgjort den syriska ekonomins ryggrad, och regeringen har strävat efter att landet ska vara självförsörjande på de viktigaste grödorna. Men under inbördeskriget har många lantbruk förstörts av stridshandlingarna, bönder har drivits på flykt och system för bevattning har raserats eller fallit sönder. (Källa: Utrikespolitiska institutet)
KSLA-podden tar upp aktuella ämnen och intressanta frågor med hjälp av kunniga och engagerade forskare, experter och praktiker verksamma inom de gröna och blå näringarna, många av dem ledamöter i KSLA. Samtalen handlar om jord- och skogsbruk, mat och dryck, mark och klimat, hav och sjö, sjukdomar och antibiotika, biologisk mångfald, växter, vilt och skogsskador.
Avsnitten är 30–40 minuter långa och vi publicerar ett eller två per månad.
Välkommen till gröna samtal med KSLA!
This booklet provides an overview of the values and goals that are embodied in Swedish forest policy and practice today. It describes the nature and scope of the involvement of politicians, government agencies, research institutions, forest owners, industry, non-governmental organizations and other stakeholders in the forest sector.
Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.
Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?
In the late 1980s there were at any one year well over 75 Swedish forestry experts working in Africa. Today, there are only around ten Swedish forestry experts working in Africa and the considerable experience and network of contacts that were build up during the period 1975–1990 are rapidly being lost. It is hoped that this report may contribute to a reawakened interest in again permitting Swedish know-how and comparative advantages in building capacity and institutions contribute to a real economic development oriented Sustainable Forest Management push in Africa.
