Lönsamma jordbruk ger samhället säker livsmedelsproduktion

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidigare kommitté Sveriges jordbruk 2030 – vägen dit (2030-kommittén) menar att de åtgärder som hittills satts in inom livsmedelsstrategin främst har varit ägnade att lösa isolerade problem utan att se till den helhet som främst bottnar i att majoriteten av de jordbruksföretag som står för livsmedelsproduktionen i Sverige inte är tillräckligt lönsamma.


För tio år sedan tillsatte den dåvarande regeringen en utredning med uppgift att belysa konkurrenskraften i det svenska jordbruket samt lämna förslag på hur produktionen skulle kunna öka. Både statistik och vittnesmål från näringens företrädare visar att lönsamheten står och stampar, vilket gör att långsiktiga investeringar uteblir.

Inom KSLA har det funnits en kommitté (2030-kommittén) som under de senaste åren haft som uppgift att blicka tio år fram i tiden för att ge en bild av var svenskt jordbruk då kan befinna sig.

2030-kommittén finner att de åtgärder som gjorts inom livsmedelsstrategin haft karaktären av att lösa isolerade problem utan att se till helheten vilket ytterst bottnar i otillräcklig lönsamhet för majoriteten av de jordbruksföretag som svarar för svensk livsmedelsproduktion.

Under kort tid har två händelser i världen, pandemin och Rysslands anfall mot Ukraina, visat på behovet av ett motståndskraftigt jordbruk som även under exceptionella förhållanden förmår att förse befolkningen med mat.

2030-kommittén vill därför se ett omtag för livsmedelsstrategin med åtgärder som mera direkt tar sikte på jordbrukets lönsamhet och som ger en mer påtaglig effekt för den enskilde jordbrukaren. Genom att stärka företagens lönsamhet kan åtgärder vidtas som ger ökad motståndskraft vid kriser som uppstår. 2030-kommittén ger några konkreta förslag på åtgärder som kan genomföras.

Jordbruksavdraget har förutsättningar att gynna det aktiva jordbruket samt att stimulera företag att öka lönsamheten för att kunna dra nytta av avdraget. Jordbruksavdraget skulle därför kunna bli den pusselbit som hittills saknats för att livsmedelsstrategin ska kunna uppfyllas.

Den enskilde jordbrukarens förmåga att utnyttja förutsättningarna på sin gård är troligen den viktigaste förklaringen till de stora skillnader i lönsamhet som förekommer. Det bör därför inom livsmedelsstrategin i kombination med åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP göras satsningar för att kompetensutveckla våra jordbrukare för att stärka företagandet.

Kapitalförsörjningen är en flaskhals för unga och investeringsbenägna jordbrukare. För att nå målen inom livsmedelsstrategin måste kapitalförsörjningen ges större utrymme liksom frågan om nya företagsformer. Även inom dessa områden bör en samordning ske med de möjligheter som finns inom CAP.

De senaste årens kriser har visat på betydelsen av säker tillgång till produktionsmedel. Livsmedelsstrategin bör prioritera att utveckla metoder för att trygga jordbrukets behov av produktionsmedel.

Information: Agronom Bengt Johnsson, sekr i 2030-kommittén: bengt.johnsson@jordbruksverket.se 036 15 61 93

Till detta pressmeddelande som pdf.

Till en mer omfattande rapport i ämnet från 2030-kommittén.

Foto: Söderslätt, Skåne. Jorchr, CC BY-SA 3.0.

EU:s utvidgning med fokus på jordbruket i Ukraina

4/6: Hur ser tidsplanen ut för en utvidgningsprocess inom EU? Vilka reformer behövs av jordbrukspolitiken och budgetprocess? Vilka är vinsterna för Sverige? Dessa frågor…

Biblioteket är stängt torsdag 16 maj!!

Aktuellt från KSLA nr 3-2024

Aktuellt från KSLA innehåller denna gång två referat med fokus på smittskydd för djur och två med fokus på skog. Dessutom ett par utlysningar…

Verksamhetsberättelse 2023 – KSLAT nr 1-2024

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien året som gick – 2023.