Bagghultstugan tillkom under 1600-talet. Av namnet att döma var det från början en backstuga men blev snart ett dagsverkstorp.
På en karta från 1842 syns bostadshuset och två uthus, ett fähus och en loge. Bland de tiotalet små åkerstyckena syns också ett litet större med öppna diken, en typisk nyodling från denna tid. Kvar av själva stugan finns en synlig rektangulär grund i sten och betong. Resterna av spismuren framträder i form av en hög med tegelstenar. Strax intill växer gamla fruktträd.
Trots att inga byggnader återstår är platsen Barksätters kanske mest välbevarade historiska landskap. Här finns spår av torpstugan, fruktträden, övergivna så kallade fornåkrar i den täta skogen runt om och ett under 1800-talet stort nyodlat åkerlandskap med öppna diken och stenrösen.
Här i Bagghultstugan levde torpare ända fram till 1939. De sista var fyra ogifta syskon. Efter att de flyttat lämnades husen öde och revs 1944. Trävirket såldes som ved, något som var vanligt under andra världskrigets kristid.
12/3: Skogsavdelningens våröverläggning handlar om skogshushållning, samlingsbegreppet för de kunskapsområden som har direkt bäring på brukandet av skog. Historiskt var det den akademiska benämningen…
3/3: Seminariet belyser vilken roll veterinärmedicinen har spelat under 1900-talet för utvecklingen inom lantbruket av säker mat och smittskydd.
5/3: KSLA:s forskningsutskott arrangerar ett rundabordssamtal för att diskutera frågan om akademiens remissarbete. För särskilt inbjudna.
Utlysning före 30 sept: Stiftelsen finansierar forskning kring växtnäringens och kalkningsmedlens miljöpåverkan, såväl grund- som tillämpad forskning.
