Det skogliga biståndet så här långt

Seminarium

Det skogliga biståndet så här långt

Vad hände och vad blev det av det?

Under 1960-talet kom det svenska biståndet igång på allvar. Skog och skogsbruk ansågs med rätta vara sektorer där Sverige med sin erfarenhet kunde bidra på ett positivt sätt till fattiga länders utveckling. Från slutet av 1960-talet till slutet av 1980-talet ökade Sveriges skogsbistånd väsentligt och rörde sig den sista halvan av 1980-talet om ca 5 procent av det totala biståndet, eller storleksordningen 500 miljoner kronor årligen. Det gällde inte bara finansiering av bilaterala samarbets- och programavtal med Sida (och dess företrädare och sidomyndigheter) som finansiär, utan också bistånd via internationella organisationer, t.ex. FAO, och flera s.k. NGOs. Insatser gjordes i alla världsdelar – Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa.

Många svenska myndigheter och organisationer var direkt inkopplade, t.ex. SLU, Skogsägarna, Skogsstyrelsen, Domänverket och ett sort antal frivilligorganisationer och konsultföretag. Verksamheten spände över ett brett fält och varierade från land till land och över tiden – från rena skogsutvecklingsprojekt ”på marken”, t.ex. trädplantering, skogsskötsel, inventering, etablering av skogsindustrier, stärkande av by-skogsbruk m.m., via insatser för skogsforskning, utbildning, institutionsbyggnad och kapacitetsutveckling, till stärkande av lagstiftning och skogs- och miljöpolicy. Sannolikt är det över 500 personer från Sverige som under ett halvsekel (1967–2017) deltagit i skogsprojekt i mer än 25 länder. Det är med andra ord en viktig del av vår skogshistoria.

I dagsläget har denna del av Sveriges bistånd minskat till 3 promille så det är dags att börja göra bokslut. Vad gjorde vi rätt och vad fel, vad händer nu, och hur kan vi – om vi vill! – utnyttja den enorma erfarenhet, kunskap och de kontaktnät och den goodwill som byggdes upp?

Vi möter personer som varit med under denna tid i olika positioner och i olika världsdelar, lyssnar till deras berättelser och erfarenheter samt filosoferar lite över det svenska skogsbiståndets framtid.

 

För mer information och program, se PDF-inbjudan

 

 

 

 

 

 

 


Högtidssammankomsten 2023 Commemorative Meeting 2023

28/1: Akademiens högtidssammankomst hålls den 28 januari 2023 i Stockholms Stadshus. Temat är ”500 år av liv”. The Academy Commemorative Meeting is held on 28 January, 2023 in Stockholm City Hall.

Högtidssammankomsten 2023 Commemorative Meeting 2023

28/1: Akademiens högtidssammankomst hålls den 28 januari 2023 i Stockholms Stadshus. Temat…

Skogsskador – idag och i morgon

6/12: KSLA:s kommitté för skador på skog gör nu bokslut efter tre års arbete. Dagens skadeläge sammanfattas och vi diskuterar hur man kan arbeta med skogsskadefrågorna framgent.

Skogsskador – idag och i morgon

6/12: KSLA:s kommitté för skador på skog gör nu bokslut efter tre…

Konkurrenskraftig livsmedelskedja med uppfyllda miljömål för Östersjön

8/2 2023: Hur uppfyller vi livsmedelsstrategins mål om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås? Välkommen till hybridseminarium på KSLA!

Konkurrenskraftig livsmedelskedja med uppfyllda miljömål för Östersjön

8/2 2023: Hur uppfyller vi livsmedelsstrategins mål om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där…

Medborgarengagemang i miljöarbete och de gröna näringarna – en förutsättning för att klara klimatkrisen

9/12: Att medborgare är med och samförvaltar, tar hand om och engageras i skogsbruk, biodiversitet, miljöpolitik och forskning är en förutsättning för att klara klimatmålen. Välkommen till Forskningsutskottets seminarium där detta diskuteras!

Medborgarengagemang i miljöarbete och de gröna näringarna – en förutsättning för att klara klimatkrisen

9/12: Att medborgare är med och samförvaltar, tar hand om och engageras…