Under 1960-talet kom det svenska biståndet igång på allvar. Skog och skogsbruk ansågs med rätta vara sektorer där Sverige med sin erfarenhet kunde bidra på ett positivt sätt till fattiga länders utveckling. Från slutet av 1960-talet till slutet av 1980-talet ökade Sveriges skogsbistånd väsentligt och rörde sig den sista halvan av 1980-talet om ca 5 procent av det totala biståndet, eller storleksordningen 500 miljoner kronor årligen. Det gällde inte bara finansiering av bilaterala samarbets- och programavtal med Sida (och dess företrädare och sidomyndigheter) som finansiär, utan också bistånd via internationella organisationer, t.ex. FAO, och flera s.k. NGOs. Insatser gjordes i alla världsdelar – Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa.
Många svenska myndigheter och organisationer var direkt inkopplade, t.ex. SLU, Skogsägarna, Skogsstyrelsen, Domänverket och ett sort antal frivilligorganisationer och konsultföretag. Verksamheten spände över ett brett fält och varierade från land till land och över tiden – från rena skogsutvecklingsprojekt ”på marken”, t.ex. trädplantering, skogsskötsel, inventering, etablering av skogsindustrier, stärkande av by-skogsbruk m.m., via insatser för skogsforskning, utbildning, institutionsbyggnad och kapacitetsutveckling, till stärkande av lagstiftning och skogs- och miljöpolicy. Sannolikt är det över 500 personer från Sverige som under ett halvsekel (1967–2017) deltagit i skogsprojekt i mer än 25 länder. Det är med andra ord en viktig del av vår skogshistoria.
I dagsläget har denna del av Sveriges bistånd minskat till 3 promille så det är dags att börja göra bokslut. Vad gjorde vi rätt och vad fel, vad händer nu, och hur kan vi – om vi vill! – utnyttja den enorma erfarenhet, kunskap och de kontaktnät och den goodwill som byggdes upp?
Vi möter personer som varit med under denna tid i olika positioner och i olika världsdelar, lyssnar till deras berättelser och erfarenheter samt filosoferar lite över det svenska skogsbiståndets framtid.
För mer information och program, se PDF-inbjudan
8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning från omvärlden? Hur kan man bidra till försörjningen så att även de i storstan får äta sig mätta? Detta är några av frågorna som ska benas ut när Torsta och LRF Jämtland går ihop för att anordna seminariedagen ”Äta bör man – annars dör man” där föredrag varvas med workshops.
8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning…
14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst. Välkomna till sammankomsten och KSLA!
14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst.…
13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är därför viktig såväl idag som i framtiden. Larmrapporter kommer om minskad tillgång på pollinatörer och en del arter hamnar på rödlistan.
13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är…
6/12: KSLA:s ungdomsutskott bjuder nu in dig, som någon gång haft med KSLA:s verksamhet för unga att göra, till vintermingel och workshop.
6/12: KSLA:s ungdomsutskott bjuder nu in dig, som någon gång haft med…