Vad styr oss när vi väljer ståndpunkt i en fråga? Vi påverkas av fakta, forskning och beprövad erfarenhet, ideologi, värderingar och omdöme, förutfattade meningar, fördomar och försiktighetsprinciper. Vi tenderar att söka oss till källor som bekräftar det vi redan tror på och undviker källorna som går emot vår egen övertygelse. Har det alltid varit så – eller har det nya informationslandskapet ändrat vårt beteende? Vad styr oss – eller blir vi styrda – när vi söker information? Och vilket ansvar har media för hur vi uppfattar fakta?
Under mänsklighetens långa historia har det haft ett överlevnadsvärde för individen att – ofta omedvetet – prioritera samhörighet, tillit och ställning i gruppen. Ofta samman-faller grupptillhörighet med vår ambition att förstå verkligheten på ett ovinklat sätt. När det inte gör det har det förväntats av oss att prioritera grupptillhörighet framför att kompromisslöst söka den osminkade sanningen. Denna genetiska benägenhet har gått i arv till oss idag, och bidrar antagligen till utvecklingen av en rad samhälleliga utmaningar, från konspirationsteorier om miljö och klimat till inkonsekvensen på alla samhällsnivåer när det gäller att hantera de miljö- och klimatproblem som vi vet finns och är brännande.
Forskningens uppgift är att ta fram fakta. Men hur förankrar vi fakta i dagens samhälle för att den ska få betydelse och genomslagskraft? Varför verkar inte vetenskaplig kunskap alltid leda till handling när det gäller samtidens mest ödesdigra frågor? Hur uppstår faktaförnekande och medveten manipulation och vilket ansvar har forskarna själva för situationen vi befinner oss i? Forskningens roll i samhället har förändrats. Hur kan forskare genom att tänka annorlunda skapa tillit och vad betyder dessa insikter och kunskaper för KSLA och de gröna och blå näringarna, nu och i framtiden?
Välkommen! ————————————————————————- DOKUMENTATION från mötet På grund av tekniska problem fungerade det inte att Zoominspela från mötet. Istället gjordes ett referat med hjälp av minnesanteckningar, chat-bot och Google translate ————————————————————————-
Material till sammanträde och sammankomst (för ledamöter).
KSLA genomför, den 7, 8 och 29 oktober, tre seminarier om naturrestaureringslagens implementering i EU och Sverige. Syftet med lagen är att återställa och bevara biologisk mångfald samt förbättra ekosystemens hälsa. Förordningen är ett regionalt institutionellt svar av EU på en global problematik (förlusten av biologisk mångfald), men vars lösningar, bl.a. genom lagstiftning, sker på lokal nivå i medlemsländerna. Trots de goda intentionerna finns en rad utmaningar, och kritik har förts fram från såväl länder som olika aktörer. Mötena den den 7 och 8 oktober är helt digitala, den 29 oktober såväl digitalt som på plats.
Den övergripande frågan och fokus för de tre seminarierna ligger på de…
8/10: Den övergripande frågan och fokus för de tre seminarierna ligger på de utmaningar som Sverige och andra länder i EU har när det gäller att implementera naturrestaureringsförordningen.
8/10: Den övergripande frågan och fokus för de tre seminarierna ligger på…
7/10: KSLA genomför den 7, 8 och 29 oktober tre seminarier om naturrestaureringslagens implementering i EU och Sverige.
7/10: KSLA genomför den 7, 8 och 29 oktober tre seminarier om…
20/10: KSLA bjuder in nyckelpersoner till ett rundabordssamtal inom området.
