Smittsamma sjukdomar som sprids mellan djur eller mellan djur och människa har historiskt haft stor betydelse för hälsa, välfärd och ekonomi, och har så än idag. Samhällets skydd mot allvarliga smittsamma djursjukdomar är därför rigoröst, och lagstiftningen kraftfull. Den möjliggör åtgärder som kan medföra både stora inskränkningar i individuella friheter och interventioner med stora ekonomiska konsekvenser. Proportionalitet är därför en viktig aspekt i utformningen av kontrollåtgärder, som samtidigt behöver balanseras mot effektivitet.
EU:s lagstiftning på området är harmoniserad, och fångar också upp den internationella kravställning som Världsorganisationen för djurhälsa, WOAH:s standarder utgör. Men kunskapen om, och attityden till, hur allvarliga smittsamma djursjukdomar ska bekämpas är inte statisk. Nya strategier utvecklas och gamla sanningar omprövas. EU:s nya djurhälsolag som trädde i kraft i april 2021 syftar därför till att ge en enklare och uppdaterad lagstiftning med högre grad av flexibilitet för att justeringar ska kunna göras i takt med att ny kunskap tas fram. Större ansvar läggs också t.ex. på djurhållare att förebygga smittspridning.
Sverige har ett gott djurhälsoläge, men det utmanas. Exempel på det är utvecklingen vad gäller fågelinfluensa och utbrottet av afrikansk svinpest. En ökad förekomst av nygamla varianter av salmonella i stora djurbesättningar har också kommit att utgöra ett betydande problem. Jordbruksverket uppskattar att de senaste årens avlivningar till följd av fågelinfluensa, Newcastlesjuka och salmonella bland annat inneburit att 400 miljoner ägg aldrig blev lagda och att potentiellt 15 miljoner portioner kött blivit till svinn i livsmedelssystemet. Utbrott på stora anläggningar blir särskilt kostsamma. Den utdragna hanteringen av ett salmonellautbrott hos landets enskilt största äggproducent har hittills kostat skattebetalarna mer än 170 miljoner, mer än tre gånger så mycket som staten ”traditionellt” avsätter till bekämpning av smittsamma djursjukdomar. Det är också tydligt hur utbrottet av afrikansk svinpest bland vildsvin i Sverige under hösten 2023 har fått långtgående konsekvenser både för boende och näringsidkare i området, långt utanför de näringar som primärt brukar drabbas av statens interventioner i samband med allvarliga smittsamma djursjukdomar.
Smittskyddet, och vilka åtgärder som är nödvändiga att vidta för att uppnå önskad effekt (lagstiftade så väl som praxis), är också under omprövning. Ett exempel på detta är den svenska salmonellakontrollen, som 70 år efter det katastrofala Alvestautbrottet nu är föremål för översyn. Andra utmaningar finns där lagstiftning, som t.ex. TSE/ABP-lagstiftningen, står i motsats till cirkulär användning av t.ex. gödsel och andra biprodukter från animalieproduktionen. Frågan som seminariet vill lyfta är: Hur skapar vi smittskyddsstrategier som är långsiktigt hållbara; ekonomiskt, socialt och miljömässigt?
Välkommen till en aktuell och angelägen diskussion!
Foto: Niklas Hagman/TT
4/12: Vid kommitténs slutseminarium presenterar lantbrukare, forskare och rådgivare viktiga faktorer att tänka på när man utvecklar sitt odlingssystem.
4/12: Vid kommitténs slutseminarium presenterar lantbrukare, forskare och rådgivare viktiga faktorer att…
4/2: Seminariet presenterar en lägesbild om svenskt vattenbruk, ny forskning samt möjligheter och hinder för vattenbruk i norra Sverige. Var, vad och hur ska vi odla fisk i framtiden?
4/2: Seminariet presenterar en lägesbild om svenskt vattenbruk, ny forskning samt möjligheter…
19/1: KSLA bjuder in till ett rundabordssamtal för att diskutera tankar och idéer om de skogliga samlingarnas framtida hantering. (Särskilt inbjudna.)
19/1: KSLA bjuder in till ett rundabordssamtal för att diskutera tankar och…
3/12: Kommittén föreslår att evidensbaserat beslutsfattande inom det skogliga området förstärks genom att en modell liknande den inom vårdsektorn anammas och att en oberoende instans för att sammanställa kunskapsläget inrättas. Välkommen till mer diskussion vid slutseminariet!
3/12: Kommittén föreslår att evidensbaserat beslutsfattande inom det skogliga området förstärks genom…
