Hur påverkas skogens kolförråd och kolflöden av skogsbruk?

Seminarium/webbinarium

Vad säger forskningen om de boreala skogarnas förmåga att ta upp och avge koldioxid, och hur påverkas detta av hur skogarna brukas? Seminariet arrangeras under Skogsveckan i samarbete med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).


Hur påverkas skogens kolförråd och kolflöden av skogsbruk? Mer information
Mer information

Skogar har en viktig roll att spela i klimat-och hållbarhetsfrågor. Kolflöden till och från träd och mark har direkt påverkan på mängden växthusgaser i atmosfären. Skogens produkter lagrar också kol och kan ersätta fossilbaserade produkter. I ett bredare hållbarhetsperspektiv har skogar även stor betydelse för biologisk mångfald.

I detta seminarium fokuserar vi på kolförråd och kolflöden till/från träd och mark. Vi gör detta för att gradvis angripa den stora komplexiteten i den bredare frågeställningen.

Se seminariet i efterhand (länk till IVA).

Moderator: Carina Håkansson.

Nyckelfrågor

  1. Är det bra att bruka skogen ur ett kolflödes-/kolförrådsperspektiv?
  2. Vad är bästa sättet att bruka skogen ur ett kolflödes-/kolförrådsperspektiv?
  3. Hur maximerar man kolförrådet/kolupptaget?
  4. Hur påverkas svaren av systemavgränsningar, t.ex.
    – Temporala?
    – Geografiska (trakt- eller landskapsnivå)?
    – Träd, mark, eller båda?

Medverkande (fylls på löpande)

Peter Högberg, professor i skoglig marklära, SLU
Torbjörn Skytt, adjunkt, institutionen för Ekoteknik och hållbart byggande, Mittuniversitetet
Monika Strömgren, forskare vid Institutionen för mark och miljö; Skogsmarkens biogeokemi, SLU
Annika Nordin, professor, institutionen för Skoglig genetik och Växtfysiologi, SLU
Tomas Lundmark, professor, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU


Brukande av mark- och vatten – att sätta värde på det ovärderliga

11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande generationer och för att ha kontroll över det mest grundläggande villkoret för vår existens både som människor och stat, nämligen vår livsmedelsproduktion.

Brukande av mark- och vatten – att sätta värde på det ovärderliga

11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande…

Försörjningsberedskap – vilka steg behöver tas i de areella näringarna?

18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna inom KSLA:s försörjningsberedskapsprogram.

Försörjningsberedskap – vilka steg behöver tas i de areella näringarna?

18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna…

Biologisk mångfald som inkomstkälla – forskning och praktik

25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn. Det syftar till att omvandla biodiversitetsåtgärder till konkreta ekonomiska incitament med fokus på genomförbarhet, transparens, acceptans och effektivitet.

Biologisk mångfald som inkomstkälla – forskning och praktik

25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn.…

Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka acceptansen för sitt skogsbruk är att satsa mer på naturlig föryngring av tall och öka andelen tall och lärk på granens bekostnad. Och tänka på hyggets utformning i landskapet.

Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka…