Växtnoden har gett AgriFood Centre vid Lunds universitet i uppdrag att genomföra en samhällsekonomisk analys av konsekvenser av att avstå från genredigering med två exempel i potatis. Rapporten presenteras och kommenteras vid seminariet.
På uppdrag av KSLA:s projekt ”Växtnoden” har AgriFood Economics Centre vid LU och SLU genomfört en samhällsekonomisk analys rörande användning i EU av nya genomiska tekniker (NGT) i växtförädlingen med två exempel i potatis. Rapporten “The economics of new gene edited plants – just like any other crops?” presenteras och kommenteras vid seminariet. Den är skriven på engelska, men seminariet hålls på svenska.
Rapporten bedömer kostnader och nyttor som kan uppstå om NGT-sorter regleras på samma sätt som konventionellt förädlade grödor i stället för som GMO. Den belyser ekonomiska konsekvenser för innovation, produktion och konsumtion. Även aspekter som livsmedelstrygghet och miljöpåverkan tas upp. Slutligen innehåller rapporten en konkret kostnads- & nyttoanalys om två exempel på NGT-potatis skulle bedömas på samma sätt som potatis förädlad med traditionell växtförädling, med resistens mot bladmögel respektive innehåll av enbart amylopektinstärkelse.
Analysen har möjliggjorts genom ett särskilt bidrag från Mistra och Strategiska forskningsstiftelsen.
Här finns rapporten på svenska.
Här finns rapporten på engelska.
18/2: Försörjningsberedskapen berör hela samhället. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna inom KSLA:s försörjningsberedskapsprogram.
18/2: Försörjningsberedskapen berör hela samhället. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra…
25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn. Det syftar till att omvandla biodiversitetsåtgärder till konkreta ekonomiska incitament med fokus på genomförbarhet, transparens, acceptans och effektivitet.
25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn.…
11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka acceptansen för sitt skogsbruk är att satsa mer på naturlig föryngring av tall och öka andelen tall och lärk på granens bekostnad. Och tänka på hyggets utformning i landskapet.
11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka…
3/2: En viktig fråga i ett förändrat klimat blir hur man bäst anpassar sitt skogsbruk för att minimera framtida risker som följer med klimatförändringen. Seminariet utgör en del i arbetet i KSLA:s kommitté Skogsproduktion i ett föränderligt klimat.
3/2: En viktig fråga i ett förändrat klimat blir hur man bäst…
