Att mäta biologisk mångfald – varför, hur och vad betyder de nya teknikerna?

Ett flertal överenskommelser och bestämmelser från global till nationell nivå gör att den biologiska mångfaldens tillstånd och utveckling måste bedömas och redovisas. Markägare måste också ha kunskap om sina fastigheter för sin planering och många företag har krav på redovisning av effekter på biologisk mångfald. Olika system för inhämtning av data finns, från systematiska inventeringar till medborgarforskning.

Resultat kan ställas samman på olika sätt beroende på syfte och värderingar. För att omsättas i praktiken, måste data vara relevanta och av hög kvalitet, och processen för att omsätta data till t.ex. rekommendationer måste vara transparent. Kommunikationen med brukarna och andra intressenter om mål, tillstånd och utveckling av den biologiska mångfalden samt medel för dess bevarande är väsentlig. Mångfaldsdata kräver ofta omfattande fältarbete för att samlas in. Samtidigt växer nya metoder och angreppssätt fram som kommer att ge mer omfattande mätningar och möjlighet att analysera stora datamängder, vilket gör att mätsystemen kan komma att förändras radikalt i framtiden.

Exempel är miljö-DNA (eDNA) automatiska bild- och ljudupptagningar kopplat till maskininlärningsmetoder (AI) och nya former av medborgarforskning. Olika aspekter kring såväl befintliga som framtida mätningar kommer att tas upp på seminariet. Det är uppdelat i två delar med en redovisning av KSLA:s Kommitté för Biologisk Mångfald erfarenheter på förmiddagen och med olika expertpresentationer av nya metoder på eftermiddagen.