Det skogliga biståndet så här långt

Seminarium

Det skogliga biståndet så här långt Mer information
Mer information

Det skogliga biståndet så här långt

Vad hände och vad blev det av det?

Under 1960-talet kom det svenska biståndet igång på allvar. Skog och skogsbruk ansågs med rätta vara sektorer där Sverige med sin erfarenhet kunde bidra på ett positivt sätt till fattiga länders utveckling. Från slutet av 1960-talet till slutet av 1980-talet ökade Sveriges skogsbistånd väsentligt och rörde sig den sista halvan av 1980-talet om ca 5 procent av det totala biståndet, eller storleksordningen 500 miljoner kronor årligen. Det gällde inte bara finansiering av bilaterala samarbets- och programavtal med Sida (och dess företrädare och sidomyndigheter) som finansiär, utan också bistånd via internationella organisationer, t.ex. FAO, och flera s.k. NGOs. Insatser gjordes i alla världsdelar – Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa.

Många svenska myndigheter och organisationer var direkt inkopplade, t.ex. SLU, Skogsägarna, Skogsstyrelsen, Domänverket och ett sort antal frivilligorganisationer och konsultföretag. Verksamheten spände över ett brett fält och varierade från land till land och över tiden – från rena skogsutvecklingsprojekt ”på marken”, t.ex. trädplantering, skogsskötsel, inventering, etablering av skogsindustrier, stärkande av by-skogsbruk m.m., via insatser för skogsforskning, utbildning, institutionsbyggnad och kapacitetsutveckling, till stärkande av lagstiftning och skogs- och miljöpolicy. Sannolikt är det över 500 personer från Sverige som under ett halvsekel (1967–2017) deltagit i skogsprojekt i mer än 25 länder. Det är med andra ord en viktig del av vår skogshistoria.

I dagsläget har denna del av Sveriges bistånd minskat till 3 promille så det är dags att börja göra bokslut. Vad gjorde vi rätt och vad fel, vad händer nu, och hur kan vi – om vi vill! – utnyttja den enorma erfarenhet, kunskap och de kontaktnät och den goodwill som byggdes upp?

Vi möter personer som varit med under denna tid i olika positioner och i olika världsdelar, lyssnar till deras berättelser och erfarenheter samt filosoferar lite över det svenska skogsbiståndets framtid.

 

För mer information och program, se PDF-inbjudan

 

 

 

 

 

 

 


Reformerad CAP för ökad konkurrenskraft

29/4: Utformningsarbetet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP 2028, pågår och det är viktigt att vara delaktig i arbetet.

Reformerad CAP för ökad konkurrenskraft

29/4: Utformningsarbetet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP 2028, pågår och det är…

Skandinaviens jagt, djurfänge och vildafvel jemte jagtlexicon

September: Samtal om KSLA:s senaste nytryck: Swederus jaktbok från 1832, kompletterad med sex nyskrivna artiklar som kommenterar originaltexten.

Skandinaviens jagt, djurfänge och vildafvel jemte jagtlexicon

September: Samtal om KSLA:s senaste nytryck: Swederus jaktbok från 1832, kompletterad med…

Fritt fram för Gensaxen i EU?

15/4: EU:s institutioner Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet har nu enats om hur NGT-växter ska regleras i EU. Växtnoden, som bildades som ett stöd för svenska beslutsfattare i frågan har nu slutfört sitt uppdrag.

Fritt fram för Gensaxen i EU?

15/4: EU:s institutioner Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet har nu enats om hur…

Skogshushållning i forskningen och för näringen

12/3: Skogsavdelningens våröverläggning handlar om skogshushållning, samlingsbegreppet för de kunskapsområden som har direkt bäring på brukandet av skog. Historiskt var det den akademiska benämningen för skoglig forskning. Endast för akademiens ledamöter.

Skogshushållning i forskningen och för näringen

12/3: Skogsavdelningens våröverläggning handlar om skogshushållning, samlingsbegreppet för de kunskapsområden som har…