Från kolkälla till kolfälla

Seminarium

Från kolkälla till kolfälla Mer information
Mer information

Från kolkälla till kolfälla

Se inspelningar från seminariet (dagordningen från seminariet för nedladdning, samt länkar till de 6 presentationerna som läsbar PDF och som video).

Seminariet kan följas via länk

Kan jordbruket gå från att vara en klimatbov som släpper ut växthusgaser till ett klimatsmart jordbruk som fångar upp växthusgaser?

Jordbruksmark har en stor potential för att lagra kol i betydande mängder. Med rätt valda brukningsmetoder och odlingssystem kan jordbruksmarken förvandlas från att vara en besvärande källa för växthusgaser till en effektiv fälla för koldioxid och bidra till att minska hotet från den globala uppvärmningen. Men vilka är möjligheterna – och vilka är hindren på vägen mot ett klimatsmart jordbruk?

Det finns mer kol organiskt lagrat i mark än det sammanlagt finns kol i atmosfären och i växternas biomassa. Alla åtgärder som ökar mängden organiskt material i marken eller som minskar nedbrytningen av det organiska materialet leder till att det lagras mer kol i jorden. När ekosystem som lagrar kol förstörs läcker det kol och ekosystemet blir därmed mindre stabilt och svårare att kontrollera. Jordbruksmark kan dock bevara sin förmåga att lagra kol och med rätta brukningsmetoder kan marken förvandlas från en besvärande kolkälla till att bli en betydande kolfälla som lagrar och fixerar kol i marken.

Seminariet kommer lyfta följande frågor:

  • Metoder för mätning och verifiering av mängden kol i jordbruksmark
  • Ekonomiska incitament och möjligheter att finansiera ett klimatsmart jordbruk
  • Praktiska metoder för att lagra och lägga fast kol i marken
  • Långsiktiga metoder för klimatsmart jordbruk

 SIANI och Kungl-. Skogs- och Lantbruksakademien har som mål med seminariet att lyfta möjligheterna att minska växthusgasutsläppen genom kollagring i åkermark i Sverige och på global nivå samt att presentera metoder som bidrar till ett klimatsmart jordbruk.

Seminariet kan följas via  live streaming.

Program

Moderator   Peter Sylwan, KSLA

13.15 Välkomsthälsning och introduktion
Peter Sylwan, KSLA
13.30 Hur mycket kol finns det i marken?
Marja-Liisa Tapio-Biström, Senior Climate Change Officer and Programme Co-ordinator of Migration of Climate Change in Agriculture, FAO ger en global översyn av kol i jordbruksmark.
13.50 Hur får vi ner mer kol i marken?
David Andersson, VD, ECOERA/Chalmers,
om storskaliga och småskaliga metoder för att öka markens innehåll av kol.
14.10 Hur säkert kan vi mäta kol i marken?
Thomas Kätterer, professor, SLU,
om hur vi kan påverka och mäta förändringar i jordbruksmarkernas kolförråd.
14.30 Kol i Kenya
Bo Lager, VI Skogen,
om en ny metod för mätning av kolinlagring i ett varierande jordbrukslandskap i Kenya.
14.50 Kaffe
15.20 Energi i föda eller fordon?
Stéphane de Clara, INRA,
om odling för bioenergi påverkar växthusgaserna.
(Land-use, land-use change, bioenergy and carbon: Global GHG implications of the development of biofuels – på engelska)
15.40 Kan man plantera för mindre utsläpp från jordbruksmarken?
Madeleine Jönsson, FAO
om planteringsverktyg för klimatsmart jordbruk.
16.00 Frågor, diskussion

 

 

 


Biologisk mångfald som inkomstkälla – forskning och praktik

25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn. Det syftar till att omvandla biodiversitetsåtgärder till konkreta ekonomiska incitament med fokus på genomförbarhet, transparens, acceptans och effektivitet.

Biologisk mångfald som inkomstkälla – forskning och praktik

25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn.…

Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka acceptansen för sitt skogsbruk är att satsa mer på naturlig föryngring av tall och öka andelen tall och lärk på granens bekostnad. Och tänka på hyggets utformning i landskapet.

Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka…

Hur anpassar sig svenskt skogsbruk till ett föränderligt klimat?

3/2: En viktig fråga i ett förändrat klimat blir hur man bäst anpassar sitt skogsbruk för att minimera framtida risker som följer med klimatförändringen. Seminariet utgör en del i arbetet i KSLA:s kommitté Skogsproduktion i ett föränderligt klimat.

Hur anpassar sig svenskt skogsbruk till ett föränderligt klimat?

3/2: En viktig fråga i ett förändrat klimat blir hur man bäst…

Ny forskning visar sillens komplexa genetik och ställer frågor om dagens förvaltning

12/2: Vad vet vi om sillens genetik och biologi, denna “havets silver”? Sillens genetik och förvaltning är ämnet för Allmänna avdelningens överläggning.

Ny forskning visar sillens komplexa genetik och ställer frågor om dagens förvaltning

12/2: Vad vet vi om sillens genetik och biologi, denna “havets silver”?…