Skogarna har genom årtusenden spelat avgörande roller för människors liv, verkan och framtidstro, i det som är Sverige idag. Ute i skogarna ger bevarade kulturmiljöer och andra historiska spår, ledtrådar till det förgångna. I några få museala sammanhang finns föremål och dokument som gestaltar delar av skogshistorien. Hittills har i stort sett alla resurser lagts på att identifiera och bevara kulturminnen i skogen. Är det rätt resursanvändning?
Kulturpolitiken ska ”främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas”, det är ett av fem nationella kulturpolitiska mål enligt riksdagens beslut 2009. ”Kulturarvet är föränderligt och öppet” sägs i regeringens proposition om kulturarvet (prop. 2016/17:116), och i riksdagsbeslutet uppdrogs till Riksantikvarieämbetet att driva en centrumfunktion för utveckling av kulturarvsarbetet. Riksantikvarieämbetet har därefter format en vision för kulturmiljöarbetet, att ”Alla, oavsett bakgrund, upplever att de kan göra anspråk på̊ det kulturarv som format Sverige”.
Mot den bakgrunden bjöd Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, in till detta seminarium för att bredda kretsen som tänker tillsammans hur vi på bästa sätt kan bevara, använda och utveckla skogarnas kulturarv.
Tidigare har tre rundabordssamtal ägt rum på KSLA. Rapport från dessa samtal hittar du här.
Referat från seminariet 24 augusti finns här.
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag för att skydda den biologiska mångfalden?
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag…
14/5: Allmänhetens bild av genteknik och GMO har ändrats visar Gentekniknämndens studie.
8/5: Nationell resurs för marin forskning, miljöövervakning, utbildning och miljöundersökningar.
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten kring dessa svåra avvägningar. Borde inte forskarnas och forskningsresultatens roll i samhällsdebatten stärkas?
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten…
