Endast akademiledamöter och särskilt inbjudna.
Filminspelning
Få saker har påverkat spelplanen för svenskt skogsbruk så mycket som rödlistan. Den ingår i underlaget till de politiskt satta miljömål som rör skogen – samtidigt som den ofta används som ”tillhygge mot hyggen” i skogsdebatten. Idag finns ca 2 000 skogsarter på rödlistan.
Denna akademisammankomst har temat ”Skogens rödlista 2050”.
Den svenska skogen förändras i rask takt. Stora arealer undantas sedan början av 1990-talet från traditionellt skogsbruk genom naturreservat, biotopskydd, frivilliga avsättningar och hänsyns-tagande i samband med avverkningar. Träden i dessa miljöer blir allt äldre och vi kommer med tiden att få ett allt tätare nätverk av allt mer urskogslika miljöer i landskapet. Denna utveckling har redan visat sig i form av ökade volymer död ved och gamla träd. Samtidigt sjunker slutåldrarna i produktionsskogen och andelen gran växer.
Hur kan detta sammantaget tänkas påverka skogens rödlista? Blir den kortare, längre eller bara annorlunda? Svaret på den frågan är en liten men viktig pusselbit i en betydligt större fråga: är dagens skogsbruk hållbart?
För mer information och program se ovanstående pdf-inbjudan.
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag för att skydda den biologiska mångfalden?
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag…
14/5: Allmänhetens bild av genteknik och GMO har ändrats visar Gentekniknämndens studie.
8/5: Nationell resurs för marin forskning, miljöövervakning, utbildning och miljöundersökningar.
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten kring dessa svåra avvägningar. Borde inte forskarnas och forskningsresultatens roll i samhällsdebatten stärkas?
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten…