Säl, skarv och fiske – KSLAT nr 1-2013

I denna rapport från KSLA:s Fiskekommitté diskuteras vilken inverkan skarvar och sälar har på fiskbestånden och fisket samt vad som ligger till grund för beslut gällande förvaltandet av dessa arter. Finns det en motsättning mellan hållbart nyttjande av fiskresursen och skydd av säl och skarv?


Det vi inte producerar i fredstid kan inte produceras i kristid Mer information
Mer information

Om sälars och skarvars inverkan på fiskbestånden i Östersjön

Östersjön har under den senaste 100-årsperioden genomgått stora förändringar. Ett relativt näringsfattigt hav med lite fisk har blivit ett näringsrikt hav med hög produktion av fisk. Bestånden av säl och torsk har varierat över tiden beroende på jakt, miljögifter i havet och överfiske. Idag har vi en situation med ett torskbestånd som återhämtat sig från en mycket låg nivå, samtidigt som sälarna blivit allt fler. Utgör den allt starkare sälpopulationen ett hot mot fiskbestånden i Östersjön?

Skarven har på senare år haft en snabb tillväxt i antal och geografisk utbredning. I Stockholms skärgård har den gått från inga bon alls till ca 5 500 bon på drygt 15 år. Är den en introducerad art eller en naturlig del av den biologiska mångfalden? Skarven är en duktig fiskare – är den ett hot mot fiskbestånden?

KSLA:s Kommitté för fiskefrågor har hållit två seminarier som rapporteras i denna skrift, som endast publiceras som pdf. En del frågetecken kring säl, skarv och fiske diskuterades, till exempel vilken inverkan skarvar och sälar har på fiskbestånden och fisket samt vad som ligger till grund för beslut gällande förvaltandet av dessa arter. En central fråga var om det finns en motsättning mellan hållbart nyttjande av fiskresursen och skydd av säl och skarv.


The Search for Green Market Forces – KSLAT nr 1-2006

The Search for Green Market Forces – KSLAT nr 1-2006

Slam och kretslopp

Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – slutkonferens

Slam och kretslopp

Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – slutkonferens

Lantbruket i diplomatins korridorer – KSLAT nr 3-2018

Sverige har haft utrikesbevakning på jordbruksområdet i 130 år. Uppdraget har förändrats med jordbrukspolitiken, miljö- och livsmedelsfrågor och EU-inträdet. Lantbruksrådens kontakter, närvaro över tid, konstans, institutionella minne och nätverk kommer alltid att vara viktiga i en värld som knyts samman av handelsströmmar, migration och miljöfrågor.

Lantbruket i diplomatins korridorer – KSLAT nr 3-2018

Sverige har haft utrikesbevakning på jordbruksområdet i 130 år. Uppdraget har förändrats med jordbrukspolitiken, miljö- och livsmedelsfrågor och EU-inträdet. Lantbruksrådens kontakter, närvaro över tid, konstans, institutionella minne och nätverk kommer alltid att vara viktiga i en värld som knyts samman av handelsströmmar, migration och miljöfrågor.

KSLA Nytt 2-2008

Vårexkursion – destination Barksätter, Skogligt: ”Vår konkurrenskraft är god!”, Balanserad gödning – ny möjlighet i skogen?, ”Vem älskar den som fet, skallig och tandlös?”, Sápmi som resmål

KSLA Nytt 2-2008

Vårexkursion – destination Barksätter, Skogligt: ”Vår konkurrenskraft är god!”, Balanserad gödning – ny möjlighet i skogen?, ”Vem älskar den som fet, skallig och tandlös?”, Sápmi som resmål