Säl, skarv och fiske – KSLAT nr 1-2013

I denna rapport från KSLA:s Fiskekommitté diskuteras vilken inverkan skarvar och sälar har på fiskbestånden och fisket samt vad som ligger till grund för beslut gällande förvaltandet av dessa arter. Finns det en motsättning mellan hållbart nyttjande av fiskresursen och skydd av säl och skarv?


Det vi inte producerar i fredstid kan inte produceras i kristid Mer information
Mer information

Om sälars och skarvars inverkan på fiskbestånden i Östersjön

Östersjön har under den senaste 100-årsperioden genomgått stora förändringar. Ett relativt näringsfattigt hav med lite fisk har blivit ett näringsrikt hav med hög produktion av fisk. Bestånden av säl och torsk har varierat över tiden beroende på jakt, miljögifter i havet och överfiske. Idag har vi en situation med ett torskbestånd som återhämtat sig från en mycket låg nivå, samtidigt som sälarna blivit allt fler. Utgör den allt starkare sälpopulationen ett hot mot fiskbestånden i Östersjön?

Skarven har på senare år haft en snabb tillväxt i antal och geografisk utbredning. I Stockholms skärgård har den gått från inga bon alls till ca 5 500 bon på drygt 15 år. Är den en introducerad art eller en naturlig del av den biologiska mångfalden? Skarven är en duktig fiskare – är den ett hot mot fiskbestånden?

KSLA:s Kommitté för fiskefrågor har hållit två seminarier som rapporteras i denna skrift, som endast publiceras som pdf. En del frågetecken kring säl, skarv och fiske diskuterades, till exempel vilken inverkan skarvar och sälar har på fiskbestånden och fisket samt vad som ligger till grund för beslut gällande förvaltandet av dessa arter. En central fråga var om det finns en motsättning mellan hållbart nyttjande av fiskresursen och skydd av säl och skarv.


KSLA Nytt 3/4-2020

Årets sista nummer av KSLA Nytt & Noterat.

KSLA Nytt 3/4-2020

Årets sista nummer av KSLA Nytt & Noterat.

Freja ANH 2011-2

Freja ANH 2011-2

Enaforsholm Försöks- och Fjällträdgård 1991–2008

Enaforsholm Försöks- och Fjällträdgård 1991–2008

Swedish-African forest relations – KSLAT nr 2-2011

In the late 1980s there were at any one year well over 75 Swedish forestry experts working in Africa. Today, there are only around ten Swedish forestry experts working in Africa and the considerable experience and network of contacts that were build up during the period 1975–1990 are rapidly being lost. It is hoped that this report may contribute to a reawakened interest in again permitting Swedish know-how and comparative advantages in building capacity and institutions contribute to a real economic development oriented Sustainable Forest Management push in Africa.

Swedish-African forest relations – KSLAT nr 2-2011

In the late 1980s there were at any one year well over 75 Swedish forestry experts working in Africa. Today, there are only around ten Swedish forestry experts working in Africa and the considerable experience and network of contacts that were build up during the period 1975–1990 are rapidly being lost. It is hoped that this report may contribute to a reawakened interest in again permitting Swedish know-how and comparative advantages in building capacity and institutions contribute to a real economic development oriented Sustainable Forest Management push in Africa.