Feminisering av Moder Natur – KSLAT nr 12-2003


Det vi inte producerar i fredstid kan inte produceras i kristid Mer information
Mer information

Östrogener i naturen och i livsmedel

Konferens den 29 oktober 2002

Feminisering av Moder Natur? Kan något bli mera feminint än en moder, kan man undra. Med Rachel Carsons bok ”Tyst vår” blev vi för första gången medvetna om farorna med de kemiska medlen i miljön, när vi såg de negativa effekterna av de först så lovande herbiciderna och pesticiderna. Är östrogener ett nytt miljöhot, med oanade konsekvenser, som vi nu står inför? Kan vi inte bara bli sjuka av det vi äter eller får i oss, utan kan vi också förlora vår könsidentitet? Titeln antyder det, ”Feminisering av Moder Natur”.

Bakgrunden till denna konferens är ny  kunskap och insikt. En ny typ av kemiska ämnen, som inte är konstgjorda eller artfrämmande, nämligen de kvinnliga könshormonerna eller ämnen med liknande effekt, tycks kunna ge en helt ny typ av störningar, när de finns på fel plats i naturen. Det finns en hel rad observationer som oroar.

Redovisningen sammanställd under medverkan av farm. dr Jan G. Bruhn, professor Åke Bruce och akademiagronom Tord Eriksson

 


Forskning för de gröna näringarnas omställning och konkurrenskraft

KSLA har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på regeringens forskningspolitik (U2019/02263/UH). De redovisas i denna skrift.

Forskning för de gröna näringarnas omställning och konkurrenskraft

KSLA har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på regeringens forskningspolitik (U2019/02263/UH). De redovisas i denna skrift.

SOLMED nr 24 C.L. Obbarius En nydanare i Bergslagens skogar vid 1800-talets mitt

SOLMED nr 24 C.L. Obbarius En nydanare i Bergslagens skogar vid 1800-talets mitt

Freja ANH 2010-6

Freja ANH 2010-6

Skogens roll i ett framtida globalt klimatavtal – KSLAT nr 5-2008

Den svenska skogens roll för klimatet har fått större uppmärksamhet allt eftersom det generella intresset för klimatfrågan ökat. Den växande skogen och skogsmarken tar varje år upp stora mängder koldioxid, samtidigt som de årliga avverkningarna ger upphov till utsläpp.

Skogens roll i ett framtida globalt klimatavtal – KSLAT nr 5-2008

Den svenska skogens roll för klimatet har fått större uppmärksamhet allt eftersom det generella intresset för klimatfrågan ökat. Den växande skogen och skogsmarken tar varje år upp stora mängder koldioxid, samtidigt som de årliga avverkningarna ger upphov till utsläpp.