Akademikollegiet beslutade hösten 2004 om en Verksamhetsplan 2005–2008. Utgångspunkten för denna var akademiens första Verksamhetsplan 2001–2004 samt aktuella förändringar och utvecklingstendenser. I den nya verksamhetsplanen fastställs de kännetecken som ska karaktärisera all – såväl ledamöters som anställdas – verksamhet inom akademien. I detta stycke är verksamhetsplanen närmast en kod för akademiens uppträdande för att stärka sitt oberoende, sin opartiskhet och sin allsidighet.
Akademiens förnämsta organisatoriska styrka ligger kanske i det faktum att den är fri och obunden från alla privata och offentliga intressen. Tillsammans med kompetens och allsidighet har detta gett akademien legitimitet i stora delar av samhället. Det är av största betydelse att värna och utveckla denna legitimitet. Därför preciseras kännetecken och arbetssätt, som ska prägla all verksamhet inom akademien. För en organisation som vill verka brett i samhället är kommunikation ett oundgängligt verktyg. Verksamhetsplanen ger riktlinjer för denna kommunikation.
KSLAT nr 1-2005 är tyvärr slut i tryckt version.
Rapporter från seminarier om konkurrenskraftig livsmedelskedja, biologisk mångfald i skog, skogsnäringen år 2033 och mer.
Ängar och hagar är innehållsrika kulturminnen men också levande natur, som erbjuder rik biologisk mångfald och viktiga ekosystemtjänster. Dessa kulturskatter kan bara bevaras genom att brukas. Men det förutsätter att bönderna får betalt för de kollektiva nyttigheter som de producerar. Policyinstrument, engagemang och ansvarstagande krävs för att bryta den negativa trenden för våra ängar och hagar.
Olika faktorer påverkar utvecklingen inom svenskt jordbruk kommande tioårsperiod. Denna rapport beskriver de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. Den ger en genomgång av läget i svenskt jordbruk och vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Ett antal nyckelfaktorer är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.
…
