Vikten av att upphetta maten till minst 70 grader celsius har kommit i fokus i den aktuella ehec-debatten. Människan har sedan urminnes tider vant sig vid att äta de flesta livsmedlen efter en kortare eller längre upphettning. Vi kokar, bakar, steker, grillar eller puffar de flesta produkter från växt- och djurriket innan vi äter dem. Det sker då en rad olika fysikaliska, kemiska och biologiska förändringar med maten, de flesta positiva men en del negativa. Näringsvärdet kan öka, smaken förändras och många produkter blir lättare att tugga. Denna rapport går igenom väsentliga aspekter på vad som händer med olika livsmedelskomponenter vid olika temperaturer och vilka positiva, och ibland negativa, konsekvenser dessa förhållanden kan ha. Konferensen har planerats av KSLAs kommitté för livsmedelskvalitet.
KSLAT nr 3-2006 i tryckt version är tyvärr slut.
KSLA:s inspel till forskningspropositionen • Jordbrukets klimatanpassning – stafettpinnen har gått vidare • Markberedning och hållbar skogsföryngring • Georg och Greta Borgströms pris • Borgströms arealer spökar än • Minska din klimatpåverkan med Climate Climber • Och mer!
Om kolflödet i det svenska jordbruks- och livsmedelssystemet – en unik sammanställning av kolets kretslopp i den svenska värdekedjan för livsmedel, var i kedjan kolet binds in, lagras i mark och livsmedel och var svinn och läckage uppstår.
KSLA:s kommitté för EU-frågor genomförde i februari 2004 en konferens som belyste det svenska jordbrukets och livsmedelssektorns ändrade förutsättningar på de nya marknaderna och med de öppna gränserna österut i och med att EU under 2004 fick flera nya medlemsstater, många från det forna östblocket.
…
