Skördetröskor 1944–2005.
Skördetröskorna utgjorde en teknikinnovation, där flera tidigare separata moment kunde samordnas. Detta medförde att man kunde skörda större arealer med färre antal människor. Tidiga skördetröskor fanns redan under 1800-talet främst i USA och Australien, där de fick stor betydelse. I Europa fick de en bredare spridning mycket senare. Dessa tidiga skördetröskor drogs av en dragare eller senare efter en traktor. Först efter Andra världskriget fick självgående skördetröskor ett genomslag. De fick då det utseende vi är vana vid idag, även om tekniken har utvecklats och moderniserats över tid.
Kartan baseras på Jordbruksverkets statistik och visar antalet skördetröskor från perioden 1944 till 2005 för respektive län. Länen är den äldre länsindelningen för 1995 även för uppgifterna från 2005. I slutet av Andra världskriget fanns mycket få skördetröskor i landet. Under 1950- och 1960-talet ökade de kraftigt. De större jordbruksbygderna framträder tydligt på kartan.
Förteckning över maskinbroschyrsamlingarna i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek.
V. J. Brøndegaard i Rheinisches Jahrbuch für Volkskunde, 1968, s 162–210.
Afrikansk svinpest (ASF) har påvisades hos vildsvin i Sverige i Fagerstatrakten i september 2023. Erika Chenais och Karl Ståhl från Statens veterinärmedicinska anstalt berättar om arbetet med det och konsekvenserna.
Rapport från ett webbinarium om skogsskador den 21 mars 2022.
