En karta från Skebo bruks skogar där man kan se utbredningen av kolbottnar.
Kol och kolning kanske inte är det första vi moderna människor tänker på när vi funderar på skogsbrukets produkter i landet. Nu domineras det av sågade trävaror, massaprodukter samt olika slag av bioenergi.
Under en stor del av vår historia har dock energi i form av kol från skogen varit viktig. Inte minst i Sverige där koppar- och järnproduktionen sedan länge varit betydelsefull.
Man kan utan överdrift säga att tillgången av träkol var minst lika viktigt som tillgången på järnmalm och vattenkraft för att järnindustrin skulle kunna utvecklas. Trä och träkol behövdes i fler olika produktionssteg från gruvan via hyttan till hamrarna. Det gällde att se till att kolåtgången var tillräckligt stor för att kunna hålla järnproduktionen i gång och över tid reglerades tillgången till skog så de olika stegen inte skulle konkurrera med varandra om skogsråvaror.
Startsidesbild: Gammalt vykort skannat av Flominator, Public domain, via Wikimedia Commons.
Rapport från kombinerat rundabordssamtal och webbinarium den 15 mars 2023.
Tack vare Riksskogstaxeringen har vi järnkoll på träden, markväxterna och myrstackarna. En jubileumsbok visar hur det gick till.
Vagn J Brøndegaard i Sudhoffs Archiv, Band 63, Heft 2, 1979, s 190–193.
Referat från seminariet ”Markanvändningen i vårt jordbruk – vad betyder den för maten och klimatet?” den 5 december 2018.
