Månadens karta 21

Socker är en produkt som är allmänt tillgänglig och som konsumeras mycket idag. På 1600-talet var det dock en mycket exklusiv vara och den svenska sockerproduktionen var baserad på importerade sockerrör. Produktionen var mer eller mindre hantverksmässig och skedde i liten skala. Detta förändrades då man kunde producera socker ur sockerbetan.


Biblioteket är stängt torsdag 29 oktober! Mer information ✕
Mer information

Betodlingen i Europa startade i början av 1800-talet. Betodlingen i Sverige etablerades på 1830-talet och den första betsockerfabriken anlades i Malmö 1837 (Sockerbolaget 1973). Betodlingen och etablering av sockerbruk sker i huvudsak i Skåne, men även på andra platser, exempelvis Öland och Gotland. Platserna har en fördel av att det finns tillgång till kalk. Man behöver bränd kalk i processen att rena råsaften och hög kalkhalt i jorden är också bra för betan i sig som kräver högt pH-värde för att växa bra.

Det har skett en omfattande strukturrationalisering inom branschen. Sockerindustrin vid sekelskiftet kring år 1900 hör till de större industribranscherna i landet och det var ofta mycket storskaliga anläggningar, långt från de små sockerbruken som fanns tidigare. Industrierna var initialt enskilda företag, men redan år 1907 skedde en stor sammanslagning när Svenska Sockerfabriksaktiebolaget skapades.

Startsidesbild: Sockerbetor, En-cas-de-soleil, CC BY-SA 4.0.


EU:s ökade fokus på skog, hot eller möjlighet för svensk skogsnäring? – KSLA Nytt & Noterat nr 3/4-2020

KSLA bjöd in till samtal kring EU:s syn på skogen i oktober 2020.

EU:s ökade fokus på skog, hot eller möjlighet för svensk skogsnäring? – KSLA Nytt & Noterat nr 3/4-2020

KSLA bjöd in till samtal kring EU:s syn på skogen i oktober 2020.

Paradigmskifte: Ökat vattenbruk för klimatsmart mat – KSLA Nytt & Noterat nr 1-2020

Klimatet var temat för 2020 års högtidssammankomst. Professor Kristina Snuttan Sundell höll högtidstalet.

Paradigmskifte: Ökat vattenbruk för klimatsmart mat – KSLA Nytt & Noterat nr 1-2020

Klimatet var temat för 2020 års högtidssammankomst. Professor Kristina Snuttan Sundell höll högtidstalet.

EU:s taxonomi för hållbara investeringar riskerar att motverka sitt syfte – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2021

Rapport från webbinariet ”Hindrar EU:s taxonomi hållbara svenska investeringar?” den 24 mars 2021.

EU:s taxonomi för hållbara investeringar riskerar att motverka sitt syfte – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2021

Rapport från webbinariet ”Hindrar EU:s taxonomi hållbara svenska investeringar?” den 24 mars 2021.

Nya strömningar – vig en dag för vatten – Aktuellt från KSLA nr 4-2024

Rapport från ett hybridseminarium den 22 maj 2024.

Nya strömningar – vig en dag för vatten – Aktuellt från KSLA nr 4-2024

Rapport från ett hybridseminarium den 22 maj 2024.