Mark- och vattenanvändning från söder till norr – tre svenska perspektiv – Aktuellt från KSLA nr 4-2022

Oändliga anspråk på ändliga resurser – eller mer av allt – kan sammanfatta mark- och vattenanvänd­ningsanspråken nu i norra Sverige. Detsamma gäller i ett Skåneperspektiv där en Sveriges bördigaste jordbruksmarker får ge vika för den urbana utvecklingen. I Stockholms skärgård, Nämndöarkipelagen, pågår bildandet av Sveriges andra marina nationalpark. De 80-tal fastboende i omlandet tar redan nu årligen emot 974 turister per person. Gemensamma nämnare för framgång är att involvera, ha dialog och engagera.

Likt Nils Holgerssons resa från söder till norr i Sverige gjordes tre nedslag i Sverige med tre olika perspektiv på framtida mark- och vattenanvändning. Först ut var en framtidsstudie i Skåne. Den genomfördes enligt en strikt evidensbaserad metodik (Mistra EVIEM), i grunden hämtad från beprövad metodik från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).

Nästa stopp var i bildandet av den marina nationalparken i Nämdöarkepelagen. Naturvårdsverket upplevs fyrkantigt och inte engagerat i den lokala förankringsprocessen, som har överlämnats till länsstyrelse och kommun.

Sedan till en glesbygd som omfattar mer än halva Sveriges yta – norra Sverige. Nu fick vi ett fågelperspektiv med komplexa frågeställning-ar på den del av Sverige dit strålkastarna nu riktas både nationellt och från EU. Norra Sverige förväntas bidra till bl a klimatomställning, grön omställning, EU:s resurs för kritiska mineraler och ökad elproduktion. Historiskt och fortsatt i modern tid uppstår konflikter mellan industrialiseringen och bl a den traditionella renskötseln hos Europas enda urfolk, samerna.

Överläggningen kan ses här.