Remissvar: Krav på att hålla djur lösgående

Synpunkter på betänkandet Krav på att hålla djur lösgående – konsekvenser, övergångsbestämmelser, och andra incitament än lagstiftning (N2020/02300).

Sammanfattning:

• Att djur ska vara lösgående är i första hand en djurvälfärdsfråga.
• För konsumenter är lösgående djur, och i ännu högre grad betande djur, viktigt.
• Lönsamheten i mjölkproduktionen är mycket pressad och byggnadskostnaderna oerhört stora om man ska bygga om till lösdrift med en rimlig besättningsstorlek.
• Aktuella gårdar med uppbundna nötkreatur måste ses i ett sammanhang. Det handlar inte bara om byggnadskostnader utan även om tillgång till areal.
• Upphör mjölkproduktionen så är annan djurhållning viktig i skogs- och mellanbygden för ett bibehållande av alla viktiga ekosystemtjänster och en fungerande infrastruktur.
• KSLA förordar en övergångsperiod på 10 år för nötkreatur och hästar och 5 år för getter Djurhållare med djur som är värdefulla av kultur- och husdjursgenetiska skäl bör ges möjlighet att söka dispens med angivande av skäl när övergångsperioden är slut.

KSLA vill framföra att frågan om uppbundna kontra lösgående djur har många bottnar och det finns inga självklara lösningar som är positiva ur alla hållbarhetsaspekter, men akademien är generellt positiv till den förbättring av djurvälfärden som en övergång från uppbundna till lösgående system medför.