Fytoremediering – KSLA Nytt & Noterat nr 1-2022

Om växternas möjligheter att lösa viktiga miljöproblem. Fytoremediering är ett samlingsnamn för saneringsmetoder av förorenad mark, vatten och luft med hjälp av växter. Växterna tar upp och för bort föroreningar, alternativt bryter ned eller fastlägger dem så att spridning till omgivande vatten och ekosystem minskar. Tekniken används främst för att oskadliggöra miljöfarliga ämnen men också för att anrika värdefulla mineralämnen.


Biblioteket stänger kl 16 torsdag 19/9, samt är helt stängt 25-26/9 då vi är på Bokmässan! Mer information
Mer information

Under några decennier har det förekommit väsentlig forskning och praktiska tillämpningar inom detta område i Sverige och utomlands. Enskilda projekt har i olika sammanhang uppmärksammats lokalt, men totalt har det specifika forskningsområdet fytoremediering förblivit ganska okänt. Detta ville Stockholms universitet och Linnéuniversitetet i samarbete med KSLA gemensamt råda bot på genom ett webbinarium, som ordnades på eftermiddagen den 8 mars 2022.

Remediering är knappast ett svenskt ord, medan engelskans remedy betyder dels läkemedel, dels kan det vara verbet ’avhjälpa’. Forskningsområdet startade med att man letade efter växter som ackumulerar höga metallhalter från exempelvis gruvavfall – hyperackumulerare – men också för att få bort spräng­ämnesföroreningar. Man kan urskilja tre huvudområden: Bortförsel, Fastläggning och Nedbrytning.

Artikeln avslutas med KSLA-ledamoten, författaren och biologen Stefan Edmans reflektioner över dagen.

En inspelning från webbinariet finns här.


EU-domstolen har tolkat EU:s regelverk för GMO-växter som att även genediterade växter ska omfattas av det. Det betyder att om gensaxen CRISPR/Cas9 används för att ta fram sorter med nya egenskaper så måste dessa gå igenom samma process som GMO-sorter för att få odlas inom EU – vilket inte är fallet om förädlaren har använt sig av en traditionell mutationsteknik. Konsekvenserna av denna tolkning diskuterades vid ett seminarium den 15 maj 2019.


Har nya tekniker inom växtförädlingen en framtid i EU? – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2019 Mer information
Mer information