”Nyfiken, uthållig, bildad, öppen, ödmjuk och innovativ projektledare som är intresserad av vår bransch och av att lösa samhällsutmaningar.” Så ser den ideala forskaren ut, enligt de som medverkade på KSLA-seminariet Forskare – var i samhället behövs de och möter vi behoven? den 14 mars 2022.
Ett femtiotal personer deltog i seminariet som arrangerades för att diskutera hur akademin utbildar forskare och vilken forskarkompetens som behövs i samhället. Inledningsvis redogjorde en rad aktörer i olika samhällsaktörer för sina behov av forskares kompetens.
Forskarutbildade är nödvändiga för att driva innovation. Det är förhållningssättet till kunskap man vill åt; den inneboende nyfikenheten på hur saker och ting fungerar och viljan att lösa problem.
Forskarna behöver vara transdisciplinära, ha tvärvetenskapliga perspektiv och vara duktiga på att skriva, särskilt på engelska.
Några disputerade berättade sedan om den stora betydelse som doktorandutbildningen haft för dem. Alla tre menade att doktorandtiden varit både rolig och utvecklande. Man lär sig lägga upp projekt så att resurserna utnyttjas så bra som möjligt. liksom att jobba med olika typer av människor. Man blir van vid att bli sågad vid fotknölarna av sin handledare och att det inte är hela världen.
Den avslutande paneldiskussionen handlade om samhällets behov av forskarkompetens och hur väl det tillgodoses.
En inspelning från seminariet finns här.
Ett urval nyare böcker, etc., som behandlar samer och/eller renskötsel.
Referat från inspirationsföreläsning vid akademikickoff den 21 augusti 2019.
Sudhoffs Archiv, Band 67, Heft 2, 1983, s 199–209.
Rapport från ett seminarium den 14 mars 2022, arrangerat av Forskningsutskottet.
