KSLA:s yttrande över EU-direktiv rörande övervakning av jordhälsa

Sammanfattning

En god jordhälsa är resultatet av god markvård och en förutsättning för att kunna möta kraven på ökad försörjningsförmåga och minskad påverkan på klimat och miljö. KSLA välkomnar därför initiativet till att formulera ett gemensamt regelverk för bevarande och förbättrande av jordhälsa. Men förslaget till direktiv accentuerar också på flera punkter de olikheter som ändå råder både mellan och inom medlemsländer och de krav på anpassning och subsidiaritet som detta ställer.

• Existens av befintliga nationella övervakningssystem som både är mer omfattande och detaljerade gör att det för svenskt vidkommande inte skulle tillföra något att övergå till det föreslagna EU:s undersökning av markanvändning och marktäckning (LUCAS).
• Naturvårdsverkets miljöövervakning visar att mullhalterna i svenska åkerjordar stigit sedan början av 1990-talet. Det gör det mindre angeläget att för svenskt vidkommande vidta drastiska åtgärder utan i stället främja den utveckling som redan påbörjats och pågår.
• Det förslag till indelning i markdistrikt på NUTS1-nivå som föreslås är alldeles för grovt och ospecifikt för att vara relevant för svenska förhållanden. Där förordar KSLA i stället användningen av de jordartskartor som tagits fram av SGU och den digitala lerhaltskarta som SLU tagit fram.
• För att undvika att ianspråkstagande av åkermark för andra ändamål ska få en alltför menlig påverkan på produktionsförmågan välkomnar KSLA åtgärder på detta område men att det inte räcker med övervakning och kompensationsåtgärder utan att det också sätts mer uttalade mål för bevarande av markresursen. Med tanke på de stora skillnader som råder mellan olika delar av landet är det helt otillräckligt att som föreslås i bilaga 1 att bara redovisa ianspråktagen yta utan hänsyn till markens produktionsförmåga.
• Mot bakgrund av de stora skillnader som råder avseende mätmetoder för markhälsa krävs en harmonisering innan föreslagna indikatorer för exempelvis fosfor börjar tillämpas. För svenskt vidkommande är det kriterium för mullhalt i form av en minimikvot mellan ler och kol på 13 som föreslås irrelevant på jordar med högre lerhalter och måste därför modifieras.
• Flera av de kriterier för god markhälsa som föreslås tillgodoses redan genom nitrat- och vattendirektiv och bör därför anpassas till rådande lagstiftning för att bli meningsfulla. Det gäller också anpassning till föreslagna förordningar om hållbar användning av växtskyddsmedel och om restaurering av natur (Nature Restoration Law).

Hela remissyttrandet finns i bifogad pdf.