Utarmningen av den biologiska mångfalden är ett lika stort hot mot vår framtid som klimatförändringarna (IPBES 2019). Ändå har naturkrisen inte fått samma uppmärksamhet som klimatkrisen, inte förrän FN:s biodiversitetskonferens COP15 genomfördes i Kanada i december 2022.
Då fick biologisk mångfald äntligen ”sitt eget Parisavtal”, ”Global biodiversity framework” (GBF). Naturkrisen är nära sammanknuten med klimatkrisen och på konferensen underströk man att det inte finns något stabilt klimat eller någon hållbar utveckling utan biologisk mångfald. Det har därför avgörande betydelse att man verkligen följer upp konventionen, stoppar förlusten av biologisk mångfald och vänder den negativa utvecklingen. Det kommer att kräva insatser inom de flesta verksamheter, och jord- och skogsbruk kan spela en viktig roll.
Rubriker i denna rapport:
Arbetsgruppen Klimat och Jordbruk arbetar med att förmedla jordbrukets roll och möjligheter för en hållbar och produktiv livsmedelsproduktion med minsta möjliga klimatpåverkan och bibehållen biodiversitet.
Ekosystemtjänster är samlingsnamnet för nyttor som människor får av naturen. Begreppet har fått stort genomslag i debatt och politik men blir alltid en jämförelse mellan äpplen och päron och är av begränsat värde för en förvaltare av skog. Det tillför främst ny terminologi, inte ny kunskap.
KSLA vill med denna antologi visa att det finns lärdomar att ta med sig från historien. Att tillbakablickande inte nödvändigtvis begränsar, utan också hjälper när nya strukturer ska utvecklas för framtiden.
Om landskapsestetikens betydelse för den urbana människan och om den urbana människans betydelse för landet utanför staden.
The aim of the first European Conference on Local and Regional Food was to provide a forum for politicians, officials and representatives from the food production and processing industries to meet and discuss the future of local food.
