Arrendepriserna på jordbruksmark varierar mellan olika regioner och över tid. I Jordbruksverkets statistik kan man se att arrendepriserna generellt sett har ökat under den senaste 20 års-perioden.
Stora andelar av arrendena av jordbruksmark är inte förknippade med någon ersättning. Dessa brukar betecknas som gratisarrenden. I kontraktet mellan markägaren och brukaren så stipuleras det inte någon ersättning för marken.
Markslagen påverkar naturligtvis, arrenden för betesmark värderas således till mindre än åkermark. Också det geografiska läget har betydelse. Arrenden finns i skilda sorter och de förändras över tid. Det kan vara hela gårdsarrenden och sidoarrenden. Gårdsarrenden minskade efter andra världskriget och sidoarrenden ökade i takt med att antalet jordbruk minskade. Den storskaliga brukningsstrukturen som växer fram består delvis av en småskalig fastighetsstruktur där arrendet spelar en viktig roll.
Rapport från webbinariet ”Hindrar EU:s taxonomi hållbara svenska investeringar?” den 24 mars 2021.
Register till Läsning för folket 1835–1889, Årgångar 1–55
…
Referat från boksamtal om Årets Trädgårdsbok den 8 oktober 2019.
