Det svenska jordbruket var under större delen av 1900-talet i huvudsak ett familjejordbruk. Ett jordbruk där män, kvinnor och barn bidrog till arbetet på gården. Det var dock vanligen männen som stod som ägare till fastigheten.
I takt med mekaniseringen under 1900-talet minskade behovet av arbetskraft. Irene Flygare kallar detta för förmanligandet av jordbruket, då många traditionellt kvinnliga arbetsuppgifter blev mekaniserade med mjölkning som det tydligaste exemplet. Om en partner fick arbete utanför jordbruket blev det också betydelsefullt för familjens ekonomi. Enligt statistiken hade år 2023, 59 procent av jordbrukarnas maka, make eller sambo arbeten utanför jordbruket (Jordbruksverket).
Generellt sett är majoriteten av de sysselsatta inom näringarna män, men fördelningen är regionalt olika.
Startsidesbild. Foto: Vojta Dzubak/Unsplash.
Referat från sammankomsten den 14 oktober 2021 som handlade om transporternas betydelse för mat och klimat.
Rapport från det första seminariet inom ramen för KSLA:s försörjningsberedskapsprogram, den 17 januari 2024.
SLO-fonden är en av de fonder som akademien administrerar till nytta för forskning och utveckling inom de gröna näringarna.
Rapport från en workshop på KSLA den 5 mars 2020.
