Mjältbrand eller Anthrax orsakas av Bacillus Anthracis som kan drabba många olika djurarter, särskilt idisslare. De senaste århundraden har det funnits regleringar och åtgärder för att hindra smittan.
Man har spärrat av smittade gårdar under längre eller kortare tid och de sjuka djuren har avlivats och begravts på en avlägsen plats på gården.
Graven skulle också täckas väl och markeras enligt det regelverk som fanns. Folkhälsomyndigheten skriver om mjältbrand att: ”Sjukdomen är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Fall bland människa är extremt sällsynt i Sverige. Mjältbrand är ett av de smittämnen som diskuteras som möjligt att använda vid terrorhandlingar”, men då i en speciell form av preparerade sporer.
Bacillus Anthracis-sporer kan överleva i årtionden i jorden vilket innebär att djur kan smittas av att beta på marker där sporer genom torka eller skyfall kommit upp till markytan.
Startsidesfoto: Mjältbrandssporer. Foto: National Institute of Standards and Technology, Public domain.
En beskrivning av tavlan som föreställer akademiens Experimentalfält på norra Djurgården.
Behövs modern bioteknik i hållbart jordbruk? Referat från ett KSLA-seminarium med titeln ”Sustainable agriculture – does it need modern biotech?” med Pamela Ronald och Raoul Adamchek.
Juli 2023: Karta som visar utvecklingen beträffande skördetröskor 1944–2005, baserad på Jordbruksverkets statistik.
Ett referat från seminariet ”Certifiering som drivkraft för hållbarhet” den 17 november 2017.
