Teknik, produktion och marknadsföring i Sverige under introduktionstiden 1905–1930.
Hur det gick till under den tid då jordbrukstraktorn introducerades i Sverige? I denna licentiatavhandling undersöks detta under introduktionsperioden 1905–30. Här kartläggs den tekniska utvecklingen under denna tid för alla de traktorer och motorplogar som då fanns på den svenska marknaden. Frågan ställs om det uppstod en särskild svensk utveckling, som var skild från den som fanns på de traktorer som importerades. En annan fråga som studerats är hur produktion och marknadsföring påverkade utvecklingen under detta kvartssekel. Här behandlas också de svenska motorplogarnas försvinnande, liksom hur marknaden breddades med de nya och billigare traktorkonstruktionerna som snabbt blev dominerande under detta decennium. Den tredje fråga som undersökts är aktörerna och deras nätverk – hur de främjat utvecklingen mot det motoriserade jordbruket.
Författaren Per Thunström är redaktör och arkivansvarig vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Han har genomgått forskarutbildning vid Avdelningen för agrarhistoria, Institutionen för stad och land, SLU, Uppsala.
Som print on demand har denna skrift ISBN-nr: 978-91-88567-04-8
SOLMED 75 som pdf.
Människans förändring av landskapet – boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog
Indirekta CO2-effekter av ändrad markanvändning, Ägarintresse/allmänintresse – ett evigt spänningsfält, Svenskt djurskydd är inte bäst i klassen, Sverige världsbäst på skogsenergi…
A travel report. Albania is now undergoing profound changes in ownership conditions of its forest resources and their management. The suggested areas of collaboration will be of importance for Albania, both in the immediate future as well as in a long-term perspective.
Kommittén för ”Klimatet och skogen” inrättades under 2002 och har verkat under närmare fyra år. I och med avlämnandet av föreliggande underlag till ett forskningsprogram så har kommittén fullgjort sina åtaganden. Ett fortsatt arbete med att utveckla och omforma programmet, samt att initiera dialoger med tänkbara finansiärer, genomförs bäst i en annan organisationsform än i en kommitté inom KSLA. I ett tänkt fortsatt arbete ligger bland annat att engagera lämpliga forskningsutförare och att omforma forskningsprogrammet till en eller flera forskningsansökningar.
