Teknik, produktion och marknadsföring i Sverige under introduktionstiden 1905–1930.
Hur det gick till under den tid då jordbrukstraktorn introducerades i Sverige? I denna licentiatavhandling undersöks detta under introduktionsperioden 1905–30. Här kartläggs den tekniska utvecklingen under denna tid för alla de traktorer och motorplogar som då fanns på den svenska marknaden. Frågan ställs om det uppstod en särskild svensk utveckling, som var skild från den som fanns på de traktorer som importerades. En annan fråga som studerats är hur produktion och marknadsföring påverkade utvecklingen under detta kvartssekel. Här behandlas också de svenska motorplogarnas försvinnande, liksom hur marknaden breddades med de nya och billigare traktorkonstruktionerna som snabbt blev dominerande under detta decennium. Den tredje fråga som undersökts är aktörerna och deras nätverk – hur de främjat utvecklingen mot det motoriserade jordbruket.
Författaren Per Thunström är redaktör och arkivansvarig vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Han har genomgått forskarutbildning vid Avdelningen för agrarhistoria, Institutionen för stad och land, SLU, Uppsala.
Som print on demand har denna skrift ISBN-nr: 978-91-88567-04-8
SOLMED 75 som pdf.
EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.
I oktober 2018 hölls KSLA:s Caseutmaning för fjärde gången. 14 deltagare tacklade utmaningen som handlade om att ta fram ett kommunikationskoncept som ökar förståelsen för skogens olika nyttor, med koppling till FN:s globala hållbarhetsmål. Här är de fyra gruppernas lösningsförslag.
…
