Carl Ludwig Obbarius är en av den svenska skogsvårdens främsta historiska förgrundsgestalter vars idéer även har kommit att påverka dagens skogshushållning. Han och hans lärjungar, de så kallade ”obbariterna”, hade sin huvudsakliga verksamhet i Bergslagens bruksskogar vid mitten och senare delen av 1800-talet. Vid denna tid gällde det att främst säkerställa järnbrukens behov av skog för kolning, och för att öka produktionen började nya utvecklade skogsindelningsplaner att användas. De idéer, som då infördes till Sverige, kom till stor del från det tyska skogsbruket där Obbarius hade sina rötter.
Bokens författare, jägmästaren och förre revirförvaltaren Bengt Brynte, har under ett flertal år studerat 1800-talets skogsbruk ur många aspekter. Här ger han en inträngande skildring av tidens tankegångar, de förhållanden och de personer som då styrde utvecklingen av skogsvården och hur denna sedan kom att omsättas i praktiken. Skogshushållningens långa perspektiv gör det möjligt för den uppmärksamme att fortfarande avläsa spåren av Obbarius och hans elevers verksamhet. Bengt Bryntes bok är värdefull eftersom den ger det moderna skogsbruket en plats i sitt historiska sammanhang, eller som Sven Sjunnesson skriver i förordet: ”Obbarius … stod för en syn som senare har blivit ett av svenskt skogsbruks främsta kännetecken”.
Författare: Bengt Brynte.
Den 23–25 okt 2015 deltog tolv ungdomar i KSLA:s första casetävling – UNIK Utmaning – om vägen till det hållbara naturbruket. Här är lagens caselösningar, presenterade som populärvetenskapliga artiklar författade år 2050.
Sammandrag av ett seminarium vid KSLA den 5 mars 2004 angående EU:s vattendirektiv (WFD=Water Framwork Directive), som ger riktlinjer för skydd av vatten inom EU. I utvärderingen av ekologisk status i vatten kommer fisk användas.
Med hänsyn till å ena sidan en ökande världsbefolknings krav på mer och bättre kost och å andra sidan behovet av att använda åkerbruket för produktion av andra resurser än mat – till exempel energi, olika för industriellt ändamål avsedda produkter, rekreation osv. – kan en akut brist på odlingsmark uppstå. Det finns utomordentligt goda skäl att fundera över hur vi egentligen ser på jordbruksjord, en ändlig resurs.
Årets sista nummer, med information från ett urval av akademiens aktiviteter. Insekter som produktionsdjur i lantbruket – den nya flugan. Landskapsnoden vill växla upp. Skoglig kompetensförsörjning – erfarenheter och strategier. Framtiden växer på träd! Varför blev Sverige en skogsindustriell stormakt? Matkommitténs exkursion i Roslagen. Skatten bör flyttas från producent till konsument. Dessutom: Våra nya ledamöter och pristagare med mera!
