Carl Ludwig Obbarius är en av den svenska skogsvårdens främsta historiska förgrundsgestalter vars idéer även har kommit att påverka dagens skogshushållning. Han och hans lärjungar, de så kallade ”obbariterna”, hade sin huvudsakliga verksamhet i Bergslagens bruksskogar vid mitten och senare delen av 1800-talet. Vid denna tid gällde det att främst säkerställa järnbrukens behov av skog för kolning, och för att öka produktionen började nya utvecklade skogsindelningsplaner att användas. De idéer, som då infördes till Sverige, kom till stor del från det tyska skogsbruket där Obbarius hade sina rötter.
Bokens författare, jägmästaren och förre revirförvaltaren Bengt Brynte, har under ett flertal år studerat 1800-talets skogsbruk ur många aspekter. Här ger han en inträngande skildring av tidens tankegångar, de förhållanden och de personer som då styrde utvecklingen av skogsvården och hur denna sedan kom att omsättas i praktiken. Skogshushållningens långa perspektiv gör det möjligt för den uppmärksamme att fortfarande avläsa spåren av Obbarius och hans elevers verksamhet. Bengt Bryntes bok är värdefull eftersom den ger det moderna skogsbruket en plats i sitt historiska sammanhang, eller som Sven Sjunnesson skriver i förordet: ”Obbarius … stod för en syn som senare har blivit ett av svenskt skogsbruks främsta kännetecken”.
Författare: Bengt Brynte.
Sammanfattning av seminariet ”Länge leve isbjörnen!” den 11 mars 2011, med målet att redovisa aktuella forskningsinsatser som syftat till att belysa inverkan av den senaste nedisningen på överlevnad och migration av växter, djur och människor.
Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning och föreställningar om dem. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser om alla möjliga aspekter på växter.
En skriftlig översikt över Sigvard Anderssons arbeten .
…
