”Det är med kartan som med kinesisk skrift. Den är vacker men helt obegriplig för den som inte lärt sig läsa den. Äldre kartors fascination ligger oftast i deras estetiska kvaliteter.”
Så skriver Staffan Helmfrid i företalet till denna bok. Och visst kan man låta sig fascineras av de gamla kartornas utseende – allt från den fina akvarelltekniken till doften av lumppappret. Att de sedan skapats ute i fält med enkla hjälpmedel gör att respekten för de gamla lantmätarna ökar än mer.
Det finns många aspekter på kartor, inte bara den estetiska. Bokens författare ger varierande infallsvinklar på de svenska kartornas tillkomst, innehåll och historia. Var och en av dem bidrar på sitt sätt till att öka förståelsen både för såväl dagens landskap som det historiska. Boken fokuserar på hur kartorna kan användas för att bättre förstå de rumsliga förändringar som jordbruk och skogsbruk har genomgått i det långa tidsperspektivet.
Från 1600-talets geometriska jordeböcker över de storskaliga skifteskartorna fram till de modernare småskaliga kartorna från de senaste århundradena, går det att följa de stora förändringarna i landskapet, bebyggelsen och ägandet under hela eran av modernisering.
Kartorna har länge använts inom geografisk forskning och av detta skäl vunnit insteg i exempelvis planering, kulturmiljövård och naturvård. I antologin presenteras olika metoder för hur kartorna kan användas, bl.a. ger den nya digitala tekniken, GIS, helt nya förutsättningar att kombinera tidsskikt över långa perioder. Kartan är inte bara en källa, Utan i högsta grad ett levande arbetsmaterial, det ger Kartlagt land verkligen bevis för!
The critical SARS epidemic is probably still fresh in everyone’s mind, particularly as new cases continue to develop from time to time. Foot and mouth disease and swine fever are other well-known and dreaded diseases. We believed that we knew how to deal with and prevent such diseases, but we have recently experienced massive outbreaks at close quarters.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens synpunkter på regeringens forskningspolitik.
KSLA:s Verksamhetsberättelse 2015
Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning och föreställningar om dem. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser om alla möjliga aspekter på växter.
