Rapport från Kungl. Fysiografiska Sällskapets symposium på Lunds universitet 23 november 2022.
Världen står inför nya utmaningar: klimatförändringar, eskalerande miljöproblem, överexploatering, ökande befolkning, degraderade jordar, och växtsjukdomar hotar våra grödor. Detta kan leda till hunger, undernäring, ökad migration och, i värsta fall, krig. Kontinuerlig och god tillgång till näringsrika livsmedel är nyckeln för att utveckla en bättre värld.
Jordbruket måste fortsatt vara kunskapsintensivt och högproduktivt för att klara framtidens prövningar. Genetik och växtförädling är två vetenskapliga grundpelare som jordbruket vilar på. Växtförädlingen är en både progressiv och konservativ verksamhet, gamla metoder används parallellt med de allra senaste. De nya redskap som tillkommer gör inte de gamla överflödiga, alla behövs men med olika syften.
Den moderna växtbiotekniken är en uppsättning nya, kraftfulla verktyg i växtförädlarens verktygslåda, verktyg som bland annat gör att vi kan nå förädlingsmålen snabbare och säkrare. Nya tekniker, rätt använda, ger många nya möjligheter för att användas för samhällets och miljöns bästa. Forskning skapar verktyg för att ge oss en bättre värld – samhället väljer om och hur dessa skall användas. Gränserna inom olika vetenskapsområden vidgas, ny kunskap adderas och tillämpningarna ges nya möjligheter.
Symposiet kan ses här.
Rapport från ett webbinarium den 20 april 2021 arrangerat av KSLA:s Kommitté för Hållbar matproduktion och -konsumtion i samarbete med SLU Future Food.
Ett referat från 2016 års Wallenbergseminarium hos KSLA, där den andre Wallenbergprofessorn Dan Binkley fördjupade sig i skogsekosystemens kolbalanser.
Vid seminariet ”Viltförvaltningen – dags för gemensamt ansvar” den 21 november 2017 avhandlades avsiktsförklaringen ”Handslaget” från 2016.
Rapport från IUFRO:s 25:e världskongress i Curitiba, Brasilien, 9 september–5 oktober 2019.