Vid KSLA:s donationsgård Enaforsholm i Jämtland har det sedan 1974 bedrivits engagerad forskning av akademiens ledamöter. Ibland har arbetet legat i träda för att sedan återuppstå och blomstra. De senaste åren har präglats av ett intensivt arbete.
I tider när alltmer studier består av modellbyggande och laboratorieexperiment är det värdefullt att KSLA visar på nyttan med handfasta empiriska studier av det till synes perifera. Vegetationsrutorna vid Enaforsholm är unika för att till exempel följa vegetationsförändringar till följd av ett förändrat klimat.
I början på 1970-talet fanns inte så mycket kunskap om utbredningen av vegetationstyper i fjällen. Det fanns kunskap om de enskilda arterna, eftersom botanisterna tidigare framförallt hade koncentrerat sig på arternas utbredning och hur högt upp i fjällen de kunde växa. Det fanns också kunskap om växtsamhällen, med flera indelningssystem baserat på olika indelningsprinciper. Dessa visade vilka växtsamhällen man kunde finna i fjällen, men inte hur de fördelades geografiskt.
Kunskapen om fjällens vegetation ökade betydligt när hela svenska fjällkedjans vegetationstyper kartlades, som underlag till Naturvårdsverkets fysiska riksplanering. Kartläggningen redovisades i 22 kartblad 1985.
Referat från inspirationsföreläsning vid akademikickoff den 21 augusti 2019.
Rapport från rundabordsmötet ”Myndighetsutövning och äganderätt” den 8 maj 2019.
Kort rapport från matseminarium i Falun den 3 oktober 2019.
Afrikansk svinpest (ASF) har påvisades hos vildsvin i Sverige i Fagerstatrakten i september 2023. Erika Chenais och Karl Ståhl från Statens veterinärmedicinska anstalt berättar om arbetet med det och konsekvenserna.
