Wegerich als Wundheilmittel in der Volks und Schulmedizin

Vagn J Brøndegaard i Sudhoffs Archiv, Band 47, Heft 2, 1963, s 127–151.


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Ur inledningen:

Die Plantaginaceen (etwa 260 Arten) sind über alle Kontinente weit verbreitet und in Deutschland mit acht Arten vertreten. Davon interessieren in diesem Zusammenhang nur drei: Plantago lanceolata, P. major und P. media. Die zwei ersten haben eurasische Verbreitung und treten fast kosmopolitisch als Unkraut auf.

Plantago gehört zu den ältesten Kulturbegleitern (Anthropokorphyten); wie die Pollenanalysen zeigen, sind P. lanceolata und P. major ungefähr gleichzeitig mit den Bauernvölkern des jüngeren Steinzeitalters eingewandert. Von den 15 Plantagoarten Nordamerikas sind nur diese zwei aus Europa naturalisiert. Die Kolonisten führten ganze Bündel getrockneten Wegerichs als Heilpflanzen mit, und von diesen wurden Samen verstreut. Die Indianer kannten Plantago vor der Kolonisation nicht und nannten ihn deshalb English Man’s Foot – er sproꞵ nur dort auf, wo der weiꞵe Mann kam.

 

Groblad som sårläkande medel i folk- och konventionell medicin

Plantaginaceae (cirka 260 arter) är utbredd över alla kontinenter och representeras av åtta arter i Tyskland. Av dessa är endast tre intressanta i detta sammanhang: Plantago lanceolata, P. major och P. media. De två första har eurasisk spridning och verkar nästan kosmopolitiska som ogräs.

Plantago hör till de äldsta kulturella följeslagarna (antropokorfyter); pollenanalyserna visar att P. lanceolata och P. major immigrerade ungefär samtidigt som bönderna under den yngre stenåldern. Av de 15 plantagoarterna i Nordamerika är endast dessa två naturaliserade arter från Europa. Kolonisterna bar med sig hela buntar torkade groblad som medicinska växter, och frön spreds från dessa. Indianerna kände inte till Plantago före koloniseringen och kallade den därför English Man’s Foot – den spirade bara där den vita mannen kom.


Cirkulär bioekonomi – KSLA Nytt & Noterat nr 1-2018

Ett referat från seminariet ”Cirkulär bioekonomi skapar mervärden i livsmedelskedjan” den 20 november 2017.

Cirkulär bioekonomi – KSLA Nytt & Noterat nr 1-2018

Ett referat från seminariet ”Cirkulär bioekonomi skapar mervärden i livsmedelskedjan” den 20 november 2017.

Beredskap att försörja – Aktuellt från KSLA nr 6-2023

Om KSLA:s program för försörjningsberedskap.

Beredskap att försörja – Aktuellt från KSLA nr 6-2023

Om KSLA:s program för försörjningsberedskap.

Rewilding as a new paradigm for nature conservation? – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2020

Rapport från KSLA-Wallenbergseminariet ”Rewilding as a New Paradigm for Nature Conservation?” den 19 november 2019.

Rewilding as a new paradigm for nature conservation? – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2020

Rapport från KSLA-Wallenbergseminariet ”Rewilding as a New Paradigm for Nature Conservation?” den 19 november 2019.

Månadens karta 6

Oktober 2023: Kartor som visar klassning av skogsbilvägar i södra Götaland.

Månadens karta 6

Oktober 2023: Kartor som visar klassning av skogsbilvägar i södra Götaland.