Under 1900-talet har vi kunnat bevittna genetikens framväxt som en viktig biologisk vetenskap. Samtidigt har produktiviteten hos lantbrukets husdjur i flera fall mångdubblats. Tillämpning av genetiken har spelat stor roll i denna process. Boken skildrar det viktiga samspelet mellan forskningen och tillämpningarna inom den praktiska aveln. Man får följa uppbyggnaden av forskning, undervisning och rådgivning. De svenska undersökningarna genomlyses grundligt och för vart och ett av de viktigaste djurslagen speglas de mest betydelsefulla forskningsresultaten, avelstillämpningarna och förändringarna i produktivitet. Den nordiska avelsmodellen, där urval av avkastning kombineras med selektion för förbättrad djurhälsa och fruktsamhet, beskrivs ingående.
Under 1900-talets två sista decennier har flera genombrott inom DNA-forskningen och reproduktionstekniken skett, vilka lett till viktiga tillämpningar. Kloning av kroppsceller har blivit möjlig och kartor över generna hos de olika djurslagen är för närvarande under utarbetande. I ett avslutande kapitel tas genetikens tillämpningar idag samt de allmänbiologiska och etiska frågorna upp till bred diskussion.
Författaren Jan Rendel, född 1927, var under många år professor i husdjursförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han har också omfattande internationell erfarenhet och verkade bl a under elva år för avdelningen för husdjursproduktion vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO i Rom. Där var han en av initiativtagarna till organisationens världsomfattande program för nyttjande, utveckling och bevarande av husdjurens genetiska resurser. Tillsammans med Ivar Johansson har han skrivit boken ”Ärftlighet och husdjursavel” som utkommit på sju språk.
Inskannad pdf, kvaliteten är inte den bästa.
Skogsfrågor i vid bemärkelse regionaliseras och globaliseras snabbt. Samtidigt står Sverige relativt illa rustat, personellt och institutionellt, att möta och dra nytta av denna internationalisering. För att komma till rätta med bristerna och bygga upp en resurs- och rekryteringsbas krävs analyser, målformuleringar, planering, strategier och åtaganden från såväl institutioner och myndigheter som företag och internationella organisationer.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens synpunkter på regeringens forskningspolitik.
Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?
En antologi om samexistens och utveckling av jordbruket i u-land och i-land.
