Stig Hagner, var under närmare 30 år skogvårdschef i Svenska CellulosaAktiebolageL SCA, från 1964 och fram till sin pensionering år 1991. Dessförinnan hade han under tio år verkat som skogsforskare vid Statens skogsforskningsinstitut.
Under Hagners aktiva skogsmannatid genomgick det svenska skogsbruket, och i synnerhet det norrländska storskogsbruket, en omvälvande utveckling. Denna beskriver han mycket målande i sin bok, Skog i förändring. Själv kunde han inte slutföra arbetet med boken då han drabbades av sjukdom och avled i början av år 2003. Personer knutna till SCA och KSLA har, tillsammans med professor Gustaf von Segebaden, Stig Hagners vän och kollega, färdigställt boken.
Norrland och skog är två begrepp som hör intimt samman. Under andra världskriget, och tiden närmast efter, expanderade den svenska massaindustrin kraftigt. Den norrländska skogen var dock, till följd av exploatering och övertro på naturlig föryngring genom s k blädning, i ett bedrövligt skick.
Hagners redogörelse tar sin utgångspunkt i dessa förhållanden och beskriver initierat de olika steg som resulterat i det skogsbruk vi har i dag – med såväl framgångar som bakslag under utvecklingsarbetet. Intressant är det att få åtgärderna insatta i ett stort skogsindustriföretags strategi för sin virkesförsörjning. Detta gäller inte minst den storskaliga gödslingen av skogsmarken och introduktionen av contortatallen.
Boken innehåller 24 kapitel med rubriker som lockar till läsning, som t ex Bonitetslyftet, Rotsnurren och Kritiken mot skogsbruket. Många lustiga episoder nämns.
I en avslutande artikel, om svenskt skogsbruk och skogsindustri under efterkrigstiden, sätter ekonomhistorikern Ronny Pettersson in Stig Hagners text i sitt nationella och internationella sammanhang.
Olika faktorer påverkar utvecklingen inom svenskt jordbruk kommande tioårsperiod. Denna rapport beskriver de yttre ramar som politiska beslut skapar, globalt, inom EU och nationellt. Den ger en genomgång av läget i svenskt jordbruk och vilken utvecklingspotential olika produktionsgrenar kan ha. Ett antal nyckelfaktorer är avgörande för att den potential som identifierats ska kunna utnyttjas.
Minnesorden utgör ett försök att teckna en helhetsbild av de senaste årens bortgångna ledamöter både som akademiledamöter och som personer.
Sammandrag av ett seminarium vid KSLA den 5 mars 2004 angående EU:s vattendirektiv (WFD=Water Framwork Directive), som ger riktlinjer för skydd av vatten inom EU. I utvärderingen av ekologisk status i vatten kommer fisk användas.
