SOLMED nr 35 Lantbrukarnas organisationer


Det vi inte producerar i fredstid kan inte produceras i kristid Mer information
Mer information

Agrart och kooperativt 1830–1930

Lantbrukarnas organisationer är idag många och vittförgrenade, men med en till stora delar outforskad historia. Olof Brandesten tränger ned i den tid då landets jordbrukare slutade med att endast producera råvaror utan även, genom sina föreningar och organisationer, blev delägare i de företag som förädlade produkterna. Det var den tid då boskapen fick stamböcker och utsädet blev kontrollerat, och då smör och ost blev kvalitetsstämplade handelsvaror. Allt detta kom att bli ett led i det betydelsefulla och omfattande moderniseringsprojekt som hela samhället då genomgick.

Olof Brandesten beskriver hur tidens tankeströmmar formade den andelsidé som låg bakom hela rörelsens utveckling och som spred sig till de mest skilda områden. Med energisk målmedvetenhet kom det med tiden att skapas ett väldigt nätverk av föreningar och associationer inom produktion, försäljning och inköp.

Här porträtteras föregångsmännen. Deras idéer och drivkrafter till att vilja skapa denna samverkan mellan bönder får även sin belysning – i början skedde detta med enkla medel och obetydliga resurser.

Boken innehåller uppgifter om alla delar av den lantbrukskooperativa rörelsens utveckling. Den är därmed intressant för var och en som är engagerad i sin del av denna rörelse och för alla som vill förstå det moderna svenska jordbrukets utveckling.

Författaren, agronom Olof Brandesten, har hela sitt yrkesverksamma liv arbetat inom lantbrukskooperationen. Där har han på nära håll följt utvecklingen och kunnat vässa sin penna då han skrivit läroböcker, remisser och utvecklat studieverksamheten.

 

 


Det ekologiska valet – KSLAT nr 7-2006

Med konferensen Det ekologiska valet – påverkar det nästa generations hälsa? avsåg Ekologiskt Forum att belysa kunskapsfront och forskningsbehov när det gäller hälsoeffekter av ekologiska livsmedel med speciellt fokus på den yngre generationen. Vad vet vi om den ekologiska matens hälsoeffekter, och vad kan vi säga?

Det ekologiska valet – KSLAT nr 7-2006

Med konferensen Det ekologiska valet – påverkar det nästa generations hälsa? avsåg Ekologiskt Forum att belysa kunskapsfront och forskningsbehov när det gäller hälsoeffekter av ekologiska livsmedel med speciellt fokus på den yngre generationen. Vad vet vi om den ekologiska matens hälsoeffekter, och vad kan vi säga?

Vem köper biologisk mångfald? – KSLAT nr 14-2004

Konferens den 20 mars 2002 i samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen angående hur man kan kommunicera frågor och problem kring nyttjandet och förvaltningen av biologisk mångfald

Vem köper biologisk mångfald? – KSLAT nr 14-2004

Konferens den 20 mars 2002 i samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen angående hur man kan kommunicera frågor och problem kring nyttjandet och förvaltningen av biologisk mångfald

Landskapsperspektiv – hur gör det skillnad? – KSLAT nr 4-2011

Den Europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige i maj 2011. Denna skrift är ett resultat av ett seminarium om landskapskonventionen och dess genomförande i Sverige som KSLA, RAÄ och Vitterhetsakademien anordnade i maj 2011. Det syftade till att starta en diskussion om kunskap och kunskapsproduktion om landskap i Sverige och även till att initiera en diskussion om forskning kring landskap.

Landskapsperspektiv – hur gör det skillnad? – KSLAT nr 4-2011

Den Europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige i maj 2011. Denna skrift är ett resultat av ett seminarium om landskapskonventionen och dess genomförande i Sverige som KSLA, RAÄ och Vitterhetsakademien anordnade i maj 2011. Det syftade till att starta en diskussion om kunskap och kunskapsproduktion om landskap i Sverige och även till att initiera en diskussion om forskning kring landskap.

Växtförädlarrätt och patent – så fungerar det – KSLAT nr 6-2022

En genomgång, på uppdrag av projektet Växtnoden, av hur växtförädlarrätt och patent på växter utnyttjas för att skydda nya växtsorter och växtbiotekniska innovationer med fokus på EU.

Växtförädlarrätt och patent – så fungerar det – KSLAT nr 6-2022

En genomgång, på uppdrag av projektet Växtnoden, av hur växtförädlarrätt och patent på växter utnyttjas för att skydda nya växtsorter och växtbiotekniska innovationer med fokus på EU.