Tidigare mottagare av Anders Elofsons medalj (endast namn)
Tidigare mottagare av Anders Elofsons medalj (med motiveringar)
Lantmästare Nils-Gustav Nilsson, en omvittnat duktig växt- och fröodlare med genuin omsorg för detaljer. Nilsson bedriver sin verksamhet på Planagården i Kattarp norr om Helsingborg, ett område i Skåne som är känt för sina styva och krävande lerjordar. Med stort intresse och kunskap om markstruktur värnar han om långsiktig bördighet och vet värdet av att allt görs i rätt tid. På gården odlas förutom spannmål och raps även frö, vilket är en av hans specialiteter. Nilsson är också sedan många år en framgångsrik odlare av både vit- och rödklöver. I odlingen följer han noggrant klöverns utveckling och insektsförekomst samt bedömer bästa pollineringsdagar för att kunna anpassa strängläggnings- och skördetidpunkt. Nilsson har under många år engagerat sig i Södra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare och är sedan 2018 föreningens ordförande, där han är en ivrig före-språkare av vikten att sprida odlarkunskap. Genom god omvärldsbevakning hämtar han influenser och kunskap från andra länder för att utveckla fröodlingen i Sverige, han är alltid öppen för att testa ny teknik och det har under årens lopp funnits ett antal fröodlingsförsök på Planagården.
Veterinär Kristina Åkermo, Oviken, Jämtland, för hennes design och genomförande av företaget Oviken Ost, en framgångssaga från odling av vallen, uppfödning och skötsel av mjölkfåren till mjölkens förädling till prisbelönta ostar. Hon har genom att på ett ovanligt sätt använda sina veterinära och agrara kunskaper designat ett system för betets förädling helt i linje med Anders Elofsons anda. Vallen har förädlats genom 250 ostfrisiska mjölkfår. Genom genomtänkt upplägg av vallodlingen har såväl parasitfritt bete, hög produktion och för fåren och för ostens kvalitet gynnsam sammansättning av vallen kunnat erhållas. Parasitfria beten har producerats genom planerad betesrotation varierad med bärgning av höst- och vinterfoder, vilket är särskilt viktigt för lammen. Den genomförda produktionen på vallen har erhållits genom professionell skötsel. Vallblandningen, inte mindre än elva arter, är vald för att passa fåren och ge betet/fodret en lämplig påverkan på mjölkens och ostens kvalitet. Efter mjölkfårens installning i augusti får de, bortsett från lockgiva av helt korn och havre i mjölkningsgropen, endast rundbalsensilage med samma sammansättning som betena. Kristina Åkermo är jämte sitt intresse för avancerad vallodling och avancerat utnyttjande av vallfodret också intresserad av traditionell användning av betesdjuren genom sitt engagemang i Liv i Jämtlands fäbodar ek. förening.
Agronomie doktor Magnus Halling, Uppsala, för att hans insatser inom forskning och sortprovningsverksamhet bidragit till kunskapsspridning och utveckling av frö- och grovfoderodlingen i Sverige och därigenom stöttat lantbrukarna i deras utmaningar i odlingen. Han har under fyra decennier förtjänstfullt arbetat med forskning och kunskapsspridning kring odling och produktion av grovfoder. Han har också varit ansvarig för den officiella sortprovningen av vallväxter i södra och mellersta Sverige och delansvarig för den officiella sortprovningen av ettåriga grödor. Genom en unik kombination av forskning och starkt engagemang för den praktiska odlingen av vallfoder har Magnus Halling blivit en mycket uppskattad lärare i agronomutbildningen. Samma förmåga har även gjort honom till en efterfrågad föreläsare vid kurser riktade till lantbrukare och rådgivare. Magnus Halling deltog även tidigt som svensk representant i internationella samarbetsprojekt inom vallområdet och har bl.a. stått för gemensam publicering av viktiga resultat från de transeuropeiska temaprojekten ”Sweetgrass” och ”Legsil” tillsammans med forskarkollegor från bl.a. Storbritannien, Tyskland och Finland. Det internationella intresset ledde också till att han aktivt drivit samarbetsprojekt med Nicaragua som involverat utbildning av ett stort antal doktorander. På senare år har Magnus Halling även deltagit i utveckling av simuleringsmodeller för odling av vallgrödor och majs som grovfoder vilket har lett till en förbättrad och ökad förståelse av förutsättningarna för vall- och majsodlingen i Sverige.
Agronom Gunilla Lindahl-Larsson, Hässleholm, för hennes insatser för kunskapsspridning och utveckling av fröodlingen i Sverige och för det arbete hon gör för att möta fröodlarnas utmaningar i odlingen, alltid med gården i fokus.
Ingen utdelning
Docent Anne-Maj Gustavsson, Umeå, för hennes forskning som sker med starkt fokus på kedjan från valletablering över bete till konserverat foder för idisslare.
Agronom Thorsten Rahbek Pedersen, Lund, för hans insatser för att förbättra den svenska fröodlingen och den biologiska mångfalden – ett arbete vari han visat stor förmåga att såväl involvera odlare och rådgivare som intressera media för området vallodling.
Forskningsledare Rolf Spörndly, Uppsala, för hans betydande insatser i kunskapsutvecklingen gällande foder och utfodring, speciellt vallfodrets värdering, beredning och utnyttjande.
Agronomie doktor Ann-Charlotte Wallenhammar, Örebro, för hennes gärningar inom växtodling och hennes avgörande insatser inom sjukdomsdetektering i vallbaljväxter och utvecklingen av vallfröodlingen.
Docent Eva Spörndly, för att hon i såväl forskning som undervisning lyckas kombinera hög vetenskaplig kvalitet med praktisk tillämpning inom området bete och dess nyttjande.
Lantmästare Tore Dahlqvist, för att han genom åren utvecklat en omfattande och genuin kunskap inom vallfröodling som han aktivt delat med sig av till lantbruket.
Försöksledare Jan Jansson, för hans gedigna insatser inom rådgivningen och inom den tillämpade fältforskningen för utveckling av vallodlingen i Sverige.
Lantbrukare Erik Arvidsson, Kumla, för att han är en riksbekant skicklig odlare av timotejfrö, som i flera decennier inspirerat och med sina råd hjälpt andra odlare att nå fina resultat i sina odlingar.
Byrådirektör Nilla Nilsdotter-Linde, Uppsala, för att hon med aldrig sviktande entusiasm och med hjärtat driver vall- och betesfrågorna i fullständig likhet med Anders Elofson.
Ansökan senast 1 april: En miljon till anslag för forskning om ändamålsenlig mekanisering och byggnadsverksamhet inom jord- och skogsbruket.
12/3: Skogsavdelningens våröverläggning handlar om skogshushållning, samlingsbegreppet för de kunskapsområden som har direkt bäring på brukandet av skog. Historiskt var det den akademiska benämningen…
3/3: Seminariet belyser vilken roll veterinärmedicinen har spelat under 1900-talet för utvecklingen inom lantbruket av säker mat och smittskydd.
5/3: KSLA:s forskningsutskott arrangerar ett rundabordssamtal för att diskutera frågan om akademiens remissarbete. För särskilt inbjudna.
